– Det vi annars pratar om skulle ske i lugn och ro på kanske ett års tid, gör vi nu i rekordfart. Allt gör vi för att minska smittspridningen, säger Ulf Österstad, verksamhetschef på Bra liv nära, Region Jönköpings läns digitala primärvård.
På en dryg vecka ska 1 000 medarbetare vid regionens 33 vårdcentraler utbildas i att använda Bra liv nära. Det är en del av ett beslut regionen fattade förra veckan, om att vård ska ske digitalt i den mån det är möjligt.
Alla som kan och vill, ska få arbeta hemifrån. Äldreboenden ska rondas digitalt och Bra liv nära förstärks med jourlinjer för lördagar och söndagar.
Ulf Österstad poängterar att det finns flera vinster med att arbeta digitalt. Patienter och vårdpersonal riskerar inte att smitta andra eller själva smittas. Och exempelvis läkare som känner symtom men ändå känner sig arbetsföra kan fortsätta arbeta.
Allt det här genomförs nu akut för att skydda patienter i riskgrupper och kunna bibehålla verksamheten i så stor utsträckning som möjligt. De digitala besöken har nästan trefaldigats gentemot normala veckor.
– Det är en ganska radikal omställning, säger Ulf Österstad.
I Västra Götaland är scenariot ungefär detsamma.
– Vi massutbildar i att jobba på vår onlinemottagning och i att jobba digitalt på våra vårdcentraler. Det blir ungefär 200 medarbetare per vecka. Det är en pärs att göra, säger Gudrun Greim som är verksamhetschef på Närhälsan online.
Den regionsövergripande digitala jourcentralen brukar ha 100 besök per dag, en siffra som nu är på väg att fyrdubblas. Därtill ska var och en av de fysiska vårdcentralerna kunna erbjuda sina egna digitala tider, vilket Gudrun Greim tror tiofaldigar siffran inom kort.
Den vanliga utbildningen i de digitala verktygen har nu fått en snabbvariant, en sorts »krisutbildning« på en halv dag, förmiddagar och eftermiddagar. Det har fått ned utbildningstiden.
– Nu har vi skräddarsytt en specialworkshop inriktad för flera yrkeskategorier samtidigt. Aktuellt är även en särskild genomgång gällande handläggning av luftvägssymtom. Vi går igenom hur man kan genomföra återbesök för äldre patienter, ronda sina hemsjukvårdspatienter, träffa BVC-barn med mera, säger Gudrun Greim.
Även sjukhusvården blir mer digital. På exempelvis Sahlgrenska universitetssjukhuset har antalet digitala möten ökat med 160 procent i mars jämfört med månaden innan.
– Vi började med att utbilda våra egna medarbetare, fem sex personer per gång. Men nu utbildar vi flera hundra medarbetare om dagen, från hela sjukhuset, via Skype. Efterfrågan är enormt stor just nu. Jag sitter dessutom hemma vid mitt eget köksbord och genomför utbildningarna, säger Fredrik Hansson, verksamhetsutvecklare inom neurosjukvården, i ett pressmeddelande.
Och privata aktörer som Praktikertjänst har snabbt skalat upp sin digitala verksamhet. I februari var mindre än hälften av deras 80 enheter runt om i landet anslutna till Praktikertjänst 24. Nu är 53 vårdcentraler med, och 4 rehabkliniker och 4 specialistenheter är på väg.
– Man akutanslöt så att säga 16 enheter förra veckan. Den normala uppstarten är ungefär två månader med förändring av rutiner och anpassning till verksamheten. Det är ett ganska gediget arbete, men nu uppstod ett akut behov att få tillgång till video och chattfunktion, säger Sara Banegas, verksamhetschef på Ekerö vårdcentral i Stockholms län, till Läkartidningen.
Hennes egen vårdcentral digitaliserades i höstas. Men det var först nu med coronaepidemin som videobesöken tog fart. Mellan september och februari gjordes totalt 20 besök. Bara förra veckan gjordes 58. Kontakterna via chatt har gått från 400 en vanlig vecka, till 600 per vecka i mars.
– Det var en av mina anställda som sa att det här var en trampolin in i digitaliseringen för både patienter och vårdgivare, berättar Sara Banegas.
