Tidigare i veckan uppdaterade Folkhälsomyndigheten sina rekommendationer kring skyddsutrustning vid covid-19. Rekommendationerna är mer generella än tidigare och är tänkta att utgöra en sorts bas för regionernas mer detaljerade regionala riktlinjer.
I korthet handlar det om att situationen avgör vilken utrustning som ska användas, och att en riskbedömning i relation till vårdmoment ska göras av varje verksamhet, av arbetsgivaren i samråd med personalen.
Vad gäller skyddsförkläde och skyddsrock vid risk för dropp- och kontaktsmitta skriver myndigheten att det i de flesta situationer räcker med skyddsförkläde utan ärm, men vid risk för kraftig förorening av kläder eller underarmar rekommenderas långärmat plastförkläde.
Vad gäller munskydd skriver myndigheten: »Vätskeavvisande munskydd (IIR) rekommenderas i kombination med visir eller skyddsglasögon vårdtagarnära arbete«.
Enligt Folkhälsomyndigheten kommer underlaget för rekommendationerna från den kunskap som framför allt WHO pekat på, och att rekommendationerna uppdateras allt eftersom kunskapsläget utvecklas.
Enligt statsepidemiolog Anders Tegnell handlar det inte om att sänka skyddsnivån. De nya rekommendationerna baseras inte heller på tillgänglighet av olika typer av utrustning.
Frågan om skyddsutrustning har väckt både frågetecken och oro bland vårdpersonal. Bland annat har företrädare för Läkarförbundet uttryckt kritik mot att olika regioner gör på olika sätt vad gäller skyddsutrustning. I dag skriver 17 läkare på DN debatt att »all vårdpersonal oavsett region eller klinik bör erbjudas samma skydd mot sjukdom, i syfte att upprätthålla säkerhet för vårdarbetare och patienter«. Debattörerna kräver enhetliga riktlinjer, baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Dessutom anser de att en försiktighetsprincip måste råda i nuvarande situation.
Vid Folkhälsomyndighetens pressträff på onsdagen fick Anders Tegnell frågan om varför det inte finns ett nationellt beslut kring användning av skyddsutrustning.
– För det första är det ett lokalt ansvar. Det är ett arbetsmiljöansvar som arbetsgivaren alltid har och som ingen annan kan ta över. Vi har tagit fram det här för att det ska finnas ett underlag att göra den bedömningen lokalt, sa Anders Tegnell.
Han tillade dock att myndigheten insett att det blivit mycket diskussioner kring skyddsutrustningen
– Vi kommer nu att ha en dialog med några av regionerna, till en början, för att få till de här samtalen så att man kan hitta ett gemensamt sätt att hantera detta inom regionerna, där alla parter är med.
Syftet är att ännu tydligare strukturera dokument, information och kommunikationen med vårdpersonalen.
Han betonade vikten av att sjukvårdspersonalen ska känna en trygghet, och att de ska känna sig lugna med att det finns ett bra underlag för de lokala riktlinjerna.
Ta del av Folkhälsomyndighetens rekommendationer här.
Läs också:
Folkhälsomyndigheten uppdaterar sina råd om skyddsutrustning
