Ramona Forsman, ordförande för Sylf Västerbotten.

I Västerbotten har man, som Läkartidningen tidigare berättat, från och med i år dragit in möjligheten för klinikerna att finansiera egna ST-block. Läkarföreningen uppskattar att de har stått för cirka 30 procent av ST-blocken i regionen.

– Det innebär att det blir svårare att få ST i ett läge när det redan är svårt att få en ST, säger Ramona Forsman, ordförande för Sylf Västerbotten.

– Vi har ingen statistik på det, men min upplevelse är att det utlysts för få och möjligen färre centrala ST-block i år också, fortsätter hon.

I Västerbotten har man också sänkt studiepotten för ST-läkare från 26 000 till 22 000 kronor  från och med i år, enligt lokalavdelningen.

När antalet läkarstudenter försätter öka, läkarnas karriärgång förändras i och med att den nya läkarutbildningen och bastjänstgöringen införs och många regioner står inför stora besparingar ser Sylf Västerbotten en risk att tillgängligheten och kvaliteten på ST försämras.

Men att få fram exakta siffror över exempelvis antal ST och väntetider är svårt. Och det är även det som är bakgrunden till att lokalavdelningen skrivit motionen, som tillhör dem som diskuterats flitigast inför Sylfs fullmäktigemöte på fredag.

– Med motionen vill vi adressera att man centralt bör samla in statistik över hur det ser ut. Till exempel hur länge folk måste vikariera innan de får sin ST. Det finns motsvarande statistik för AT-läkare och vikarierande underläkare före AT, och borde finnas det även för ST-läkare, säger Ramona Forsman.

Sylf Västerbotten vill att Sylf samlar in information om ST på samma vis om de gör genom den årliga AT-rankingen och väntetidsrapporten.

Sylfs styrelse har yrkat på avslag, även om man håller med om problemet. »Vi vet inte hur många ST-läkare vi har i Sverige eller hur många specialistläkare vi behöver i Sverige eftersom vi inte har ett nationellt samordnat sjukvårdssystem«, skriver styrelsen i sitt svar.

Styrelsen påpekar att det pågår ett arbete där Läkarförbundet försöker inventera antalet ST-läkare  och bevaka behovet av framtida specialistläkare. Detta sker genom specialistföreningarna, där många föreningar regelbundet undersöker antalet ST-läkare och gör prognoser över det framtida behovet. Eftersom det inte finns ett nationellt samordnat sjukvårdssystem i Sverige, är det svårt att försöka göra den här inventeringen på  ett annat sätt, enligt styrelsen som också upplyser om att Socialstyrelsen ställer krav på extern kvalitetsgranskning av ST. Sylf sitter med i Spurex, ett rådgivande organ till Lipus som gör de flesta av granskningarna. Spur-granskarna är representanter från specialistföreningarna.

Ramona Forsman tycker det är bra att Spurex granskar utbildningen, liksom att Läkarförbundet gör kartläggningar tillsammans med specialistföreningarna. Men hon tycker inte att det räcker.

– Vi vill ha en helhetsbild där allt finns samlat på ett lättillgängligt vis, som vi kan skicka ut till våra medlemmar på ungefär samma sätt som väntetidsrapporten, säger hon och tillägger:

– Vi har full förståelse att det kommer att innebära mycket jobb. Men vi tycker samtidigt att det finns stort behov av att Sylf kartlägger kvalitetsutvecklingen för och tillgängligheten till specialisttjänstgöring nationellt.

2018 fick Socialstyrelsen i uppdrag att göra en samlad nationell kartläggning och bedömning av både tillgången och det långsiktiga behovet av specialistläkare inom samtliga specialiteter. Rapporten visade på en utbredd brist på specialistläkare inom flera områden i landet. Socialstyrelsen föreslog därför att en samordningsfunktion för ST-tjänster införs, som ska samarbeta med huvudmännen, professionsföreningar, Sveriges Kommuner och regioner samt Socialstyrelsens egna ST-råd.

Sylfs fullmäktigemöte hålls fredag 24 april.

 

Läs mer: 

Staten kan få ökat ansvar för styrning av antal ST-tjänster

»Lagom är bäst« vid regional styrning av ST-tjänster