Regeringen är överens med Centerpartiet och Liberalerna om ett första förslag på en primärvårdsreform, som var en av punkterna i det så kallade Januariavtalet.

I dag, torsdag, har regeringen beslutat om en lagrådsremiss som ska »ange inriktningen för en långsiktig primärvårdsreform«.

Remissen innehåller bland annat lagändringar som ska modernisera definitionen av primärvård. Primärvården ska svara för behovet av åtgärder i form av medicinsk bedömning och behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser.

Det innebär att den nuvarande formuleringen om sådant som inte kräver »sjukhusens« medicinska och tekniska resurser försvinner.

– Det handlar om att ge primärvården en betydligt mer central roll och visa att primärvården är navet i den svenska sjukvården, säger Anders W Jonsson, vikarierande partiledare för Centerpartiet, till Läkartidningen.

Dessutom föreslås att ett nationellt grunduppdrag för primärvården ska regleras i hälso- och sjukvårdslagen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

En annan viktig del handlar om fast läkarkontakt. I lagrådsremissen betonas vikten av att primärvården organiseras så att alla som vill ha en fast läkarkontakt ska få det.

»Vi vill att fler ska få känna tryggheten i att behandlas av en och samma läkare på sin vårdcentral. Nu lägger vi grunden för att fler ska få en fast läkarkontakt i primärvården«, skriver socialminister Lena Hallengren (S) i en kommentar till TT.

Mot bakgrund av detta får Socialstyrelsen bland annat i uppdrag att titta på hur många patienter en läkare kan vara fast läkarkontakt för. Det här är enligt regeringen en förutsättning för att öka tillgängligheten och förbättra arbetsmiljön.

Utöver detta får Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att utvärdera utvecklingen till en god och nära vård ur ett system- och patientperspektiv. Där ingår att göra en kartläggning av tillgången till fast läkarkontakt i primärvården.

Däremot finns inget förslag om listningstak med. Anders W Jonsson pekar på att lagrådsremissen i huvudsak grundar sig på de utredningsförslag som Anna Nergårdh lämnade sommaren 2018, och där fanns inget förslag om listningstak.

Sedan dess har det dock kommit andra utredningsbetänkanden som tar upp den frågan, bland annat Göran Stiernstedts utredning »Digifysiskt vårdval«. Enligt Anders W Jonsson kommer Centerpartiet att fortsätta driva frågan om listningstak framöver.

I Anna Nergårdhs delbetänkande föreslås också en riktad statlig satsning för att finansiera 1 250 specialisttjänster i allmänmedicin fram till 2027.

Regeringen anser dock inte att det förslaget bör genomföras. Bland annat pekar man på att staten inte kan direktfinansiera enskilda tjänster för ST-läkare eftersom dessa är tillsvidareanställningar som vårdgivarna ansvarar för. Det är också oklart hur redan tillsatta tjänster skulle hanteras när det statliga stödet uteblir efter 2027.

Däremot konstateras att kompetensförsörjningsfrågan i primärvården är central för en god och nära vård, och att staten redan i dag bidrar med riktade medel för en bättre kompetensförsörjning i vården.

Dessutom lyfter man fram att regeringen under förra året inrättade ett särskilt vårdkompetensråd.

Anders W Jonsson anser att det är bättre om staten går in och förstärker ekonomin i regionerna och därmed låter regionerna ta ansvar för utbildningen.

– Risken med åtgärder där staten går in och säger: »Nu tar vi ansvar för 1 000 eller 1 500 läkare« är att regionerna backar och säger: »Okej staten, ni får lösa det här«. Vi vill att det ska vara tydligt att regionerna har ansvaret för att få upp antalet specialister i allmänmedicin.

Anders W Jonsson vill dock betona att den här lagrådsremissen inte är den stora primärvårdsreformen utan en del av den, och att det kommer att komma fler lagförslag.

Samtidigt säger han att det i dagsläget, med den besvärliga situationen som råder i sjukvården nu, inte finns någon region som lägger en tanke på primärvårdsreform.

– Men vi ser att det finns en tid efter pandemin så vi väljer att ta ytterligare ett steg genom att nu släppa fram lagrådsremissen.

Remissen ska nu behandlas av lagrådet. Därefter kan en proposition till riksdagen läggas fram.

 

Läs också:

Tuutma: Olyckligt att statlig satsning på ST inte finns med

Nergårdh: Förslaget bra grund till hållbar vård