Förra veckan kom uppgifter om att tre läkare i Region Stockholm vårdades i intensivvården på grund av covid-19. Samtidigt rapporteras ett 70-tal läkare i Italien så här långt ha dött på grund av sjukdomen.

Det här har väckt frågor om sjukvårdspersonal har större risk att bli svårt sjuka i covid-19 än andra i befolkningen, och vad det i så fall beror på.

Enligt uppgifter från den italienska läkarorganisationen FNOMCeO var förhållandevis många av dem som avlidit i Italien äldre allmänläkare som gjort hembesök hos sjuka människor. Många ska ha arbetat utan fullständig skyddsutrustning.

Den italienska läkarorganisationen är övertygad om att risken att bli svårt sjuk ökar om man utsätts för stora virusmängder. Stämmer det? Och hur orolig ska man i så fall vara som läkare?

Enligt Jan Albert, professor i smittskydd och klinisk virolog, finns det ännu ingen klar evidens för att en hög smittdos av sars-cov-2 är förknippat med ökad risk för allvarlig sjukdom.

– Men rent biologiskt är det rimligt att det kan vara så. Det skulle inte vara förvånande om det kommer visa sig via studier att det stämmer, säger han till Läkartidningen.

Vad talar för att det är så?

 – Man skulle kunna tänka sig att fler viruspartiklar ökar risken för att man får ett snabbare förlopp. En annan möjlighet skulle kunna vara att man, om man utsätts för väldigt mycket virus, har större risk att få ned det i lungorna och därigenom bli mer allvarligt sjuk. Men allt det här är väldigt teoretiskt.

Studier har också pekat mot att en hög smittdos kan öka risken för svår sjukdom när det gäller till exempel influensavirus.

Vad det här i så fall betyder för risken att läkare och annan sjukvårdspersonal själva ska bli svårt sjuka i covid-19 är dock svårt att bedöma, enligt Jan Albert.

– Rimligtvis borde smittdosen ändå bli lägre om man använder någon typ av skydd – antingen skydd av den högsta klassen eller åtminstone skyddsutrustning som är rekommenderad. Skulle man jobba helt utan skydd skulle det förmodligen vara en hög smittrisk i vissa situationer, säger han.

Jan Albert konstaterar att man i studier sett att även en del av dem som är förhållandevis milt sjuka i covid-19 har väldigt höga virusnivåer i sina luftvägar.

– Då kan man ju tänka sig att personer som vistas i samma hem också skulle kunna utsättas för hög smittdos. Om man då jämför det med någon som jobbar med skydd i sjukvården så är det svårt att värdera risker i olika situationer, säger han och tillägger:

– Självklart tycker jag att man verkligen ska undvika att vårdpersonal smittas på jobbet.

Omständigheterna kring läkarna som vårdats i intensivvården i Region Stockholm har inte bekräftats.

Enligt Yvonne Dellmark, ordförande i Karolinska universitetssjukhusets läkarförening, bör regionen öppet redovisa hur många ur personalen som behöver sjukhusvård för covid-19.

– Vi måste få kännedom om personal som blir sjuk. Dels för att få veta om sjukvårdspersonal blir sjuka i större utsträckning än andra i befolkningen, dels om de blir sjukare än förväntat korrelerat till motsvarande personer i samma ålder och riskkategori, sa hon till Läkartidningen förra veckan.

Hon fortsatte:

– Om det är så att vi blir allvarligare sjuka så vill vi att man utreder vad det beror på, om det är bristande skydd eller andra faktorer.