– Det kommer in väldigt många uppdrag, säger Charlotte Therup Svedenlöf.

Hon är enhetschef på Region Stockholms kunskapscentrum för kris- och katastrofpsykologi. Just nu sitter hon i den Regionala särskilda sjukvårdsledningen i Region Stockholm (RSSL) som etablerades den 27 februari med anledning av coronautbrottet. Där företräder hon det katastrofpsykologiska perspektivet med inriktning på drabbade, patienter, anhöriga och personal.

Efterfrågan på krisstöd har ökat successivt. I vanliga fall erbjuder företagshälsovården krisstöd, men i mitten av mars utökades krisstödet så att alla i Region Stockholm kunde ringa utan att gå via sin chef. Det gäller alla som arbetar inom vården inom regionen och oavsett profession. Även anställda hos privata vårdgivare som just nu är inlånade i regionens verksamheter omfattas. Den nya krisjourens medarbetare är tillgängliga för alla akutsjukhus i regionen och även inom psykiatrin, geriatriken, avancerad sjukvård i hemmet, närakuter och primärvård, berättar hon.

– Personalen har ett stort behov, de jobbar hårt och ställs inför svåra frågor. Anhöriga och närstående ringer, har frågor och uttrycker förtvivlan.

Först var tanken att krisstödet skulle ges på efterfrågan av relevant chef, men nu kan alltså varje medarbetare själv kontakta krisjouren.

– Det ska vara enkelt att ta kontakt. Man får någon på tråden direkt, och sedan blir man uppringd av den som ger stödet.

Stödet nås genom samtal till krisjouren på 0200–247365. Då görs en första behovsbedömning, och sedan ringer en specialist från kristeamet upp. Det kan vara en psykolog eller en psykoterapeut. De jobbar med chefsstöd, krisstöd, stresshantering, kamratstöd och information om självhjälpsprinciper. Krisstödet kan ges i olika former av avlastande samtal, i grupp eller enskilt, digitalt eller fysiskt.

På vissa hårt belastade sjukhus finns krisjourens medarbetare på plats hela dagen så att den som vill kan gå in och prata, och det önskemålet kommer säkert att öka, tror Charlotte Therup Svedenlöf.

Hjälper stödet?

– Vi är så tidigt i händelsen än och vi jobbar hårt. Men vi hoppas att vi ska kunna säga sedan att det gett en god hjälp. Och nu planerar vi för uppföljning så att de även har ett bra stöd framöver.

Charlotte Therup Svedenlöf är själv psykolog och psykoterapeut till yrket. Att behovet av stöd och information är stort och växande är inget konstigt, säger hon, när arbetsplatsen dessutom på grund av en osynlig biologisk smitta plötsligt blir otrygg.

– Jag brinner för detta, för att inte vår personal ska bli traumatiserade av sin insats så att de inte vill fortsätta arbeta med det finaste yrke de har, att hjälpa andra.

Alla i vården inom Region Stockholm har också tillgång till en e-utbildning i hur man möter personer som är rädda eller oroliga. Det handlar om kunskap om psykologiska aspekter och riskfaktorer vid samhällsfarlig smitta, krisstödjande bemötande, psykologiska aspekter av karantän och social isolering och även hälso- och sjukvårdspersonalens egen psykologiska reaktion.

Utbildningen om psykologiskt krisstöd vid covid-19 finns på regionens webbplats Lärtorget.