I sitt remissvar börjar förbundet med att tacka Socialstyrelsen för ett gott samarbete under processen. Likväl har Läkarförbundet en rad synpunkter.

När det gäller förslaget till föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) är förbundet positivt till att den huvudansvariga verksamhetschefen föreslås ha övergripande ansvar för BT- och ST-läkare och att det är verksamhetschefen som utser huvudhandledare och utformar individuellt utbildningsprogram. Förbundet tycker också att det är bra att annan lämplig person än verksamhetschefen kan få det ansvaret vad gäller BT. Men verksamhetschefen bör inte själv kunna vara huvudhandledare eller studierektor, anser förbundet, och det bör tydliggöras.

Förbundet tycker också det är bra att BT-läkare ska ha tillgång till studierektor. I förslaget står att personen ska ha specialistkompetens, men förbundet vill att det tydligt står att det ska vara en läkare med specialistkompetens.

Bastjänstgöringens längd är tänkt att variera individuellt efter behov. Någon tid anges inte. Läkarförbundet vill att det i likhet med propositionstexten skrivs in i föreskrifterna att normtiden i genomsnitt ska vara 12 månader för läkare som inte kan tillgodoräkna sig någon kunskap sedan tidigare.

Det bör också stå angående bastjänstgöringen att tjänstgöringen i akut sjukvård ska omfatta tjänstgöring på sjukhus. BT-läkaren bör få verka inom olika vårdnivåer, anser förbundet.

När det gäller tillgång till handledning föreslår förbundet att »bör« byts ut till »ska« i följande mening: »Handledningen bör planeras in den ordinarie tjänstgöringen för både handledaren och BT-läkaren eller ST-läkaren.«

För situationer när BT-läkaren eller ST-läkarens kompetens inte visar sig hålla måttet saknar Socialstyrelsens förslag en skrivning om vårdgivarens skyldighet att vidta åtgärder. Förbundet föreslår att skrivningen i nuvarande ST-föreskrifter behålls.

De föreslagna målbeskrivningarna för BT tillstyrks av Läkarförbundet med några undantag som kan läsas här.

Likaså tillstyrks förslaget till målbeskrivningar för övrig specialiseringstjänstgöring i huvudsak, men med några undantag:

Bland annat vänder sig förbundet mot att kravet på ett självständigt skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer tagits bort. Förbundet föreslår att det nuvarande kravet står kvar men att kravet tydliggörs och stärks och att frågan också utreds närmare av Socialstyrelsen.

Förbundet vill också att det föreslagna delmål b4 om försäkringsmedicin (att den specialistkompetenta läkaren ska »kunna tillämpa metoder inom försäkringsmedicin som en del av behandlingen av den enskilda patienten«) stryks helt. Det är otydligt, tycker förbundet. I stället bör nuvarande målbeskrivnings formulering behållas: »kunna samverka i försäkringsmedicinska frågor som rör den enskilde patienten med aktörer inom och utanför hälso- och sjukvården«.

När det gäller AT tillstyrker i princip Läkarförbundet förslaget till ändring i AT-föreskrifterna.

Bland annat föreslår Socialstyrelsen att kravet på att allmänmedicin ligger sist i AT tas bort. Det är bra, tycker förbundet, det ökar möjligheterna att skapa fler AT-tjänster. Kravet på att handledaren ska vara färdig specialist föreslås också försvinna. Att handledare kan vara ST-läkare är också bra, tycker förbundet, det är kompetensutvecklande för ST-läkaren.

Men förbundet har några synpunkter på AT-föreskrifterna. Skrivning om krav på extern kvalitetsgranskning av AT efterlyses. Sådan granskning behövs för att hålla en likvärdig kvalitet över landet. På många ställen i landet upplevs kvaliteten på AT som låg, skriver förbundet, som har förslag på en helt ny paragraf med krav på granskning vart femte år av en extern aktör utan organisatorisk koppling till vårdgivaren.

Läkarförbundet vill också att de nuvarande målen för AT ses över och kallar dem »omoderna« och »opedagogiska«. De bör ses över, men det ska inte ske förhastat. Dessutom måste målbeskrivningen för AT anpassas utifrån målbeskrivningen för BT, anser förbundet, så att den vars AT godkänns även kan prövas mot målbeskrivningen för BT.

Tanken var att den nya reglerna för specialistkompetens och legitimation skulle träda i kraft den 1 juli i år. Men den 17 mars begärde Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och regioner att regeringen skjuter upp datumet till den 1 januari 2021, eftersom vården på grund av coronakrisen inte hunnit förbereda sig. Dock vill man att ändrade AT-föreskrifter träder i kraft så snart som möjligt.

Läs även:

Läkarförbundet vill skjuta upp införandet av BT

Läkarförbundet: Vi behöver besked om övergångsregler för BT

Socialstyrelsen föreslår nya föreskrifter för AT, BT och ST