– Vi vet att det på sina håll råder brist på läkemedel, och på något ställe är det akut inom intensivvården. Vi och andra aktörer arbetar för att lösa det här och mobilisera fram mer läkemedel, sa Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, vid dagens myndighetsgemensamma presskonferens på Folkhälsomyndigheten.
– Förutom det vill vi också uppmana till att man, i den mån man kan, ändrar sin praktik så att konsumtionen av intensivvårdsläkemedel utanför sådana avdelningar hålls så låg som möjligt och därmed lämnar över mer läkemedel till den akuta verksamheten. Verksamheter med högst belastning och mest akut behov av läkemedlen måste få företräde.
I den efterföljande frågestunden fick Thomas Lindén frågor om hur bristen såg ut konkret, vilka läkemedel det rörde sig om och var i landet bristen fanns, men det ville eller kunde han inte närmare gå in på.
– Jag har inte en sådan tydlig bild av hur verkligheten ser ut att jag kan lämna en kvalitetssäkrad bild. Vi hör framför allt att det är en oro för brist, mer än en riktig brist, men på några ställen i landet har man också haft en lite svårare situation.
Thomas Lindén berättade också att Socialstyrelsen i dag fredag har publicerat ett kliniskt stöd för läkemedelsbehandling i livets slutskede för läkare och sjuksköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården, det vill säga i särskilda boenden och hemsjukvården.
– Detta är för att snabbt få fram ett stöd för dem hur man bättre kan möta de behov som uppstår i den kommunala hälso- och sjukvården och samtidigt undvika onödiga transporter.
Han påminde om en rapport från Socialstyrelsen tidigare i år som tog upp problemet med onödiga transporter i livets slutskede.
– Det finns skäl att upprepa det nu. Det är viktigt att inte transportera i onödan, både för patientens egen skull och för att sjukhuset har svårt att ta emot ett större flöde.
Det nya kliniska stödet, behandlingsråden, heter »Symtomlindring i livets slutskede; Läkemedelsbehandling i palliativ vård vid covid-19«, ska ses som en komplettering till Socialstyrelsens tidigare vägledning för palliativ vård och finns på Socialstyrelsens webbplats.
– Råden är framtagna med tanke på att det kan vara svårt att få råd, och få ut personal, från sjukhusen och för att det nu är än mer olämpligt än annars att transportera patienter i det som kan vara deras sista dagar i livet, sa Thomas Lindén.
Nästa vecka planerar Socialstyrelsen att publicera ytterligare två kunskapsstöd.
Det ena handlar om triagering i primärvården.
Det andra riktar sig till läkare och sjuksköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården och ska vara ett stöd i omställningen av hygien- och säkerhetsrutiner, utredning, vård och palliativ vård. Tanken är att förtydliga Folkhälsomyndighetens tidigare rekommendationer för just den kommunala hälso- och sjukvården.
Han ville också påminna om de nya e-utbildningarna som Socialstyrelsen och Karolinska institutet tagit fram och som finns för alla att ta del av bland annat på ki.se.
– Det varierar väldigt mycket i kommunerna och särskilt i hemtjänsten hur många som fått utbildning i hygienrutiner och skyddsutrustning och hur aktuell den är, sa Thomas Lindén.
