I en tilläggsansökan till Etikprövningsmyndigheten förra året begärde forskare i Region Örebro län tillstånd att även inkludera tvångsvårdade personer i två pilotstudier där immunterapi prövas vid psykisk sjukdom. Detta under förutsättning att ansvariga läkare på den avdelning där patienterna vårdas bedömt dem som kapabla att fatta beslut om att delta.
Myndigheten sa dock nej, med motiveringen att personer som tvångsvårdas inom psykiatrisk vård står i ett beroendeförhållande till vårdgivaren och därmed också indirekt till ansvariga forskare.
Enligt Etikprövningsmyndigheten gör det här att det är mindre lämpligt att fråga dem om att delta i en klinisk studie av pilottyp.
Men nu gör alltså Överklagandenämnden för Etikprövning – dit Region Örebro län överklagat – en annan bedömning.
Att stå under tvångsvård är inte detsamma som att vara oförmögen att fatta adekvata beslut om att medverka i forskning. Det är inte heller ovanligt att vårdande läkare bedömer förmågan att lämna samtycke, även om det ur ett etiskt perspektiv kan vara problematiskt, enligt nämnden.
Därmed överstiger nyttan med pilotstudierna riskerna för patienterna, skriver Överklagandenämnden i beslutet.
Det är lymfomläkemedlet rituximab (Mabthera) som nu prövas vid tvångssyndrom respektive schizofreni i två pilotstudier med 12 patienter vardera, där annan behandling inte hjälpt.
Rituximab förskrivs i dag frekvent off label vid multipel skleros. Men nu prövar alltså forskare även den här typen av immunterapi vid psykisk sjukdom. Bakgrunden är att det sedan länge finns misstankar om att autoimmuna reaktioner kan vara en delförklaring till vissa psykiska sjukdomar.
I år startar också Akademiska sjukhuset en randomiserad studie där säkerhet och effekt av behandling med rituximab utvärderas i en större grupp patienter där det finns misstanke om att autoimmuna processer bidrar till den psykiska sjukdomen – och där andra behandlingsalternativ är uttömda.
