»Man jobbar ju för regionen som underläkare i hopp om att meritera sig till en AT-tjänst. Sedan visar det sig att det inte har ett meritvärde. Man känner sig bortvald«, säger Fredrik Swartz.

I Sveriges yngre läkares förenings (Sylf) senaste väntetidsrapport från 2019 uppges snittväntetiden till AT vara 9 månader i Östergötland. Men enligt Fredrik Swartz är siffran missvisande. Orsaken är att AT-enkäten skickas ut till dem som redan har fått AT. Då missas gruppen som fortfarande väntar.

Sylf Östergötland har därför gjort en egen undersökning för att bättre visa vilka som anställs vid AT-rekryteringar och hur den egentliga kötiden ser ut. Den baserar sig på rekryteringen av AT-läkare till Vrinnevisjukhuset i Norrköping hösten 2019.

– Vi valde att begära ut en sammanställning av vad de sökande har uppgett för vikariatstid i samband med ansökan, säger Fredrik Swartz.

Det utlystes 17 AT-platser på Vrinnevisjukhuset som 318 sökte. Sylf Östergötlands undersökning visar att 90 sökande gick sista året på läkarprogrammet och 228 hade examen och arbetade som underläkare.

9 av de 17 tjänsterna gick till personer som gick sista terminen av läkarprogrammet och 8 till personer med examen som arbetade som underläkare och var skrivna i Östergötland. Fem av dessa hade mellan en och sex månaders arbetslivserfarenhet efter examen.

– Betydligt mer än hälften av de sökande hade däremot mer än sex månaders vikariatstid, säger Fredrik Swartz.

Väntetiden – när även regionens anställda underläkare som inte fick AT räknats in – är snarare 13 månader än 9, enligt Sylf Östergötland.

Fredrik Swartz är kritisk till hur rekryteringen går till.

– Detta tyder på att det i princip inte är någon som får AT efter merit. Bäst chans har du innan examen – sedan blir det bara svårare och svårare för varje år som går. I alla fall i Norrköping.

Fredrik Swartz tillhör själv gruppen som väntat länge på AT. Han började arbeta som underläkare på en vårdcentral i hemorten Valdemarsvik direkt efter läkarexamen i juni 2017. Sedan dess har han sökt AT, både i Östergötland och i andra regioner – men får oftast inte ens ett svar.

För egen del tror han orsaken till att han inte får allmäntjänstgöring är hans ålder. Han sadlade om till läkare från en karriär i IT-branschen mitt i livet och är nu 56 år. Fredrik Swartz säger att han kan förstå att arbetsgivare hajar till inför hans ålder.

– Ser man AT-läkare som en investering inför framtiden kanske regionerna tycker att det lönar sig bättre att anställa en tjugoåring. Men dels är åldersdiskriminering förbjuden, dels är AT en tjänst som vi har rätt till.

Han påpekar samtidigt att primärvården i Valdemarsvik har svårt att få AT-läkare, ännu svårare att få ST-läkare och mycket svårt att rekrytera specialister. Själv är han intresserad av att fortsätta som ST-läkare i allmänmedicin på vårdcentralen.

– På så sätt hade jag varit till maximal nytta för vårdcentralen och regionen.

Efter tre års väntan börjar Fredrik Swartz dock tappa hoppet.

– De säger att de väljer ut de som är mest lämpliga. Då får jag utgå från att jag, trots att jag jobbat tre år som läkare och är anställd som läkare av Region Östergötland, inte bedöms som lämplig. Hur går det ihop?

Sylf Östergötland har skickat resultatet till regionpolitikerna för att uppmärksamma dem på hur det ser ut och vilka konsekvenser väntetiden får.

De har även lyft frågan i en motion till Sylfs fullmäktigemöte som hålls i dag, fredagen den 24 april. Där yrkar lokalavdelningen på att även underläkare före AT inkluderas i analysen av väntetider till AT och att resultaten publiceras i väntetidsrapporten. Med korrekta siffror tror Fredrik Swartz att det blir lättare att komma åt grundproblemet: att det finns för få AT-platser.

– Söktrycket, antal ansökningar och vilka meriter de som söker har är viktig argumentation för att kunna pressa fram fler AT-platser.

Sylfs styrelse säger sig känna till problemet. I vår har man därför skickat ut en enkät till vikarierande underläkare före AT, men antalet svarande var för få för att man ska kunna dra några slutsatser. Nu ska Sylf i stället skicka ut en enkät till gruppen samtidigt som AT-enkäten går ut. Då hoppas man få en bättre bild av väntetiderna, situationen för de vikarierande underläkarna och få reda på mer om gruppen som väntat länge på AT.