Som Läkartidningen berättade på tisdagen sa Läkarförbundet nej till förslaget från Sveriges Kommuner och regioner (SKR) och de kommunala bolagens organisation Sobona. Sedan dess har även Vårdförbundet, Kommunal och de andra förbunden gjort samma sak.
– Vi är ju besvikna över det, därför att vi tror att det ligger i både arbetsgivarnas och medarbetarnas intresse att vi har en överenskommelse på det här området. Det är oerhört viktigt att den personal som nu jobbar under tuffa förhållanden får semester, säger Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på SKR.
Förhandlingarna har pågått sedan mars. Och nu vill inte arbetsgivarorganisationen låta dem dra ut längre på tiden.
– Ju längre vi förhandlar centralt, desto svårare blir de för regionerna. De får mindre tid på sig till den här jättesvåra planeringen, säger Jeanette Hedberg.
Då kommer ni inte att lägga något mer förslag?
– Det finns inga sådana planer i nuläget.
I ett första bud ville SKR förlänga semesterperioden med oktober månad, vilket facken sa nej till. Och nu sa de även nej till förslaget att göra december till semestermånad med en kompensation på 7 500 kronor per flyttad vecka plus extra ersättning för avbruten semester.
SKR menar att i praktiken skulle inte mer än två veckor ha kunnat förläggas i december. Men Läkarförbundet saknade en tydlig spärr för hur mycket av semestern arbetsgivaren skulle kunna flytta.
Jeanette Hedberg säger att ambitionen hela tiden har varit att så mycket semester som möjligt ska kunna tas ut under sommaren. Men situationen gör att arbetsgivarna kan behöva ta till mer drastiska åtgärder.
– Vi har de facto en pågående pandemi, och arbetsgivarna har ett ansvar för att det ska finnas personal som vårdar patienter och att patientsäkerheten upprätthålls. Det gör att alla inte kommer att kunna ha semester samtidigt under sommaren.
Arbetsgivaren kan enligt kollektivavtalet också förlägga semester också till andra månader, såsom oktober eller november, om det råder »särskilda skäl«.
– Vår uppfattning är att om man har en pågående pandemi, i kombination med att man inte klarar av att säkra bemanningen, är det särskilda skäl, säger Jeanette Hedberg.
Kan det innebära att personal får större delen av sin semester förlagd i november till exempel?
– Ja, det kan det innebära.
Men för arbetsgivaren är det en ganska hög tröskel att kunna visa att det finns särskilda skäl. Och Läkarförbundets chefsförhandlare Peter Wursé säger att den regeln aldrig har prövats.
– Det ska mycket för att den ska tillämpas. Det är stora förändringar då, och det innebär lokala förhandlingar där man försöker hitta öppningar.
Nu väntar att avancerat semesterpussel för regionerna. Förutom kollektivavtalet kan parterna också ta fram lokala avtal. Något konkret sådant känner varken Peter Wursé eller Jeanette Hedberg till i nuläget.
Enligt kollektivavtalet kan arbetsgivaren, som en mindre drastisk åtgärd, förlänga den vanliga semesterperioden under sommaren med maj och september. Det ska också förhandlas enligt medbestämmandelagen på varje arbetsställe, men är inte lika svårt för arbetsgivaren att få igenom som tillämpningen av särskilda skäl.
Jeanette Hedberg betonar att en del vårdpersonal som pressats hårt under våren kanske skulle gynnas av en del semester i maj.
Peter Wursé trycker på att arbetsgivarna så långt det går ska erbjuda semester juni–augusti, men att månaderna före och efter skulle kunna lösa en del knutar i semesterschemat.
– Men förläggning utanför denna period förutsätter frivillighet eller förhandlingar med facket, det ska mycket till för att frångå den huvudprincipen. Även om arbetssituationen är tuff inom delar av vården, dock inte hela, så måste arbetsgivaren göra sitt yttersta i sin planering så att våra medlemmar får ut sin lagstadgade rätt till semester och återhämtning på sommaren.
