Utlandsfödda är överrepresenterade bland dem som blivit smittade med covid-19 i Sverige. Det berättade statsepidemiolog Anders Tegnell vid den myndighetsgemensamma presskonferensen på Folkhälsomyndigheten på tisdagen.

– Vi har en överrepresentation av personer som är födda i andra länder. Somalia har en rätt kraftig överrepresentation, Irak likadant, Syrien något mindre. Sedan har vi några länder som Finland och Jugoslavien, som nog i första hand beror på att befolkningsgrupperna som är födda i de länderna nu hör till de grupper som har hög sjuklighet, många är nu över 60, 70, 80 år gamla, sa Anders Tegnell när han visade staplarna.

Han poängterade att statistiken bygger på fall som kommit till sjukvården.

– Det här ett viktigt budskap till oss alla. Det är viktigt att rikta insatserna mot de grupperna. Vi kommer att följa dem över tid och se om det här håller i sig eller om vi lyckas nå de grupperna bättre med våra budskap än vi gjort hittills.

Anders Tegnell fick frågor om orsaken till den större smittspridningen i Stockholmsförorterna Rinkeby–Tensta och Spånga–Tensta till exempel kunde vara trångboddhet.

– Det kan det säkert. Trångboddhet är en riskfaktor. Men man måste jobba mycket med den här typen av siffror innan man vet vad som ligger bakom dem så att man inte hamnar på lätta lösningar. Det finns många aspekter att fundera på. Men här finns absolut signaler på att vi måste jobba bättre och mer intensivt mot de här områdena och mot de här grupperna i befolkningen. Och vi kommer att titta på utvecklingen för vi är inte säkra på att det ser riktigt lika illa ut fortfarande.

Hur mycket socioekonomisk bakgrund och andra faktorer spelar roll ska Folkhälsomyndigheten återkomma till efter att ha hämtat ytterligare data från Statistiska centralbyrån.

Anders Tegnell fick också frågor från pressen om den kritik som i dag riktats av 22 forskare på DN Debatt mot Folkhälsomyndigheten om att Sveriges dödstal skulle ligga på samma nivå som Italien och att Sverige inte har någon genomarbetad välfungerande strategi.

– Jag vill absolut förneka att vi inte har en genomarbetad strategi. Det har vi visst. Det får stå för dem. Dessutom är de dödstal de citerar felaktiga. De stämmer inte med de svenska dödstalen som ni ser på siffrorna här. Och de stämmer ännu mindre om man går på dödsdatum. Dessutom så vet vi att i Italien så registreras nu bara dödstal på sjukhus. Det finns ett antal grundläggande felaktigheter i den artikeln, tyvärr, sa Anders Tegnell.

Men jämfört med grannländerna sticker Sverige ut när det gäller äldreboendena.

– Vi har haft en väldigt olycklig utveckling i Sverige jämfört med framför allt våra grannländer med en introduktion på väldigt många äldreboenden. Den avspeglar sig i de siffror vi ser nu. Och nu har vi tillsammans med de andra myndigheterna börjat jobba hårt på det här. Stockholm har gått ut med en enkät häromdagen. Man jobbar ju hårt i hela landet för att hindra att det här ska hända i övriga delar av landet.

Sverige har inte misslyckats med sin övergripande strategi men misslyckats med att skydda de äldre, sa Tegnell och påpekade att nästan hälften av alla som dör i Sverige med covid-19 är personer över 70 år som bor på äldreboenden.

Han fick också frågan apropå debattartikeln varför Sverige inte valt att införa hårdare restriktioner för att ge sjukvården ett ökat andrum.

– Jag förstår inte riktigt vad de menar, vår sjukvård har ju hela tiden legat ett steg före. Vi har inte varit i någon kris, det har varit jobbigt, men man har ju hela tiden ställt om, så man har hela tiden haft disponibla platser på intensivvården.

Ett ökat andrum hade heller inte löst Sveriges problem med smitta på äldreboendena, menade Tegnell. Det finns mycket att göra inom äldrevården. Folkhälsomyndigheten får många signaler från enskilda personer som arbetar inom äldrevården om de brister som finns där, berättade han.

– Äldrevårdsproblemen är ett långt tillbakagående problem som jag inte tror att vi hade löst på ett par veckor. Sedan kan man titta på de länder som infört väldigt hårda åtgärder som till exempel Belgien där man nu har en utveckling som är väsentligt mycket sämre än i Sverige. Så det finns mycket att fundera på. Framför allt ska man vara försiktig med att göra en bedömning av hur väl man lyckats göra olika saker i olika länder i det här läget, mitt i och på olika ställen i utvecklingen.