Statliga forskningsmiljoner riskerar att brinna inne

ALF är förkortningen av ett avtal mellan staten och de sju universitetssjukhusregionerna. Avtalet reglerar bland annat hur mycket pengar regionerna ska få från staten för att bedriva klinisk forskning och för att medverka i utbildningen av läkare.

ALF-medlen har stor betydelse för regionernas förutsättningar att bedriva klinisk forskning. Sammanlagt delas ungefär 1,7 miljarder kronor ut årligen.

Men i och med pandemin har en stor del av den kliniska forskningen satts på paus eftersom forskande läkare har kallats in i klinisk tjänstgöring. Nu riskerar en betydande del av årets forskningsmedel – och med dem viktig forskning – att brinna inne. Enligt det nationella ALF-avtalet ska nämligen alla outnyttjade medel betalas tillbaka till staten:

»Ersättningen ska användas för det år vilket riksdagen beslutat om tilldelning. Medel som inte förbrukats under året ska återbetalas senast tre månader efter kalenderårets utgång«, står det i avtalet som slöts mellan regionerna och staten 2015.

– Det är svårt för personalen att ta ut forskningstid med det stora tryck som är på sjukvården under pandemin. Reglerna som finns i dag är väldigt hårda. Man får inte spara över årsskiftet, säger Mats Ulfendahl, forskningsdirektör i Region Östergötland.

Han fortsätter:

– Man kan säga det blir en skuld som hälso- och sjukvården har till forskningen. Det här är projekt som är beviljade och har en stor bäring för hälso- och sjukvårdens kvalitetsutveckling. Man kan inte bara ta bort dem.

De sju regionerna kan bli tvungna att betala tillbaka stora summor i början av nästa år. Region Skåne bedömer till exempel att det handlar om ALF-medel på ungefär 150 miljoner kronor som inte kan användas i år, Region Östergötland räknar med 65 miljoner, Västerbotten 69 miljoner och Västra Götalandsregionen uppskattar summan till 160–180 miljoner kronor.

Problemet har nyligen tagits upp i den nationella styrgruppen för ALF-avtalet, där representanter från socialdepartementet och utbildningsdepartementet sitter med. Dekanerna och forskningsdirektörerna i universitetsregionerna har bett om en ändring av reglerna.

– Den återkoppling vi fått är att man har stor förståelse för problematiken från departementen och lovade att titta på möjligheterna att hantera ALF-medel under en treårsperiod i stället för under en tolvmånadersperiod som nu, säger Ingemar Petersson, forskningschef Skånes universitetssjukhus.

Vad skulle det innebära för er?

– Då skulle vi kunna omdisponera forskningsmedlen så att de forskare som just nu inte kan bedriva ALF-finansierad forskning kan tillgodogöra sig medel under 2021 och framåt. Vi skulle också kunna omfördela medel så att de grupper som faktiskt kan bedriva klinisk forskning skulle kunna få lite mer i år.

För även om många kliniska forskare har fått sin forskningstid indragen under pandemin, exempelvis infektionsläkaren Malin Inghammar som Läkartidningen tidigare berättat om, har en mindre grupp fått mer forskningstid eftersom deras kliniska verksamhet minskat.

Just nu ligger frågan om en ändring i ALF-avtalet hos regeringen. Något beslut är inte fattat ännu. Enligt Ingemar Petersson och Mats Ulfendahl är det bråttom.

– Signalen vi får från regeringen är att man ska lösa detta. Men det behövs ett formellt beslut ganska snart för att se till att pengarna räddas, säger Mats Ulfendahl.

Han varnar för att pandemin kommer att sätta avtryck på forskningen ett bra tag framöver.

– När pandemin är löst kommer det att finnas ett berg av vanlig sjukvård som skjutits upp. Vi kommer få dras med detta en lång tid innan vi är tillbaka i ett normalläge. Och då var det ganska svårt för personalen att ta ut tid till forskning redan innan pandemin.