– Covid har gjort att nästan alla utbildningar har blivit inställda. Det är förståeligt, men lite tragiskt. Det är nu vi behöver träna. Men många gör inte det, det har inte funnits utrymme, säger barnläkaren Ingunn Olafsdottir, som arbetar på sektionen för akut- och infektionspediatrik, Barn- och ungdomscentrum vid Skånes universitetssjukhus.

På barnakuterna i Malmö och Lund hade man i likhet med andra ställen fullt upp med att ställa om till nya rutiner med anledning av pandemin. I Malmö byggdes akutmottagningen för barn om med en vägg mitt i för att dela upp flöden, och rutinerna för patientflöden ändrades. Tält sattes upp utanför akutmottagningen där både vuxna och barn pretriageras. Samtidigt skulle personalen börja med nya hygienrutiner och använda skyddsutrustning. Ingunn Olafsdottir, som är simuleringsinstruktör, hade anat att alla förändringar kunde försvåra arbetet, skapa stress och förvirring och i värsta fall påverka patientsäkerheten.

– Allt detta har så klart en påverkan på de rutiner som i förväg finns. Och på barnsidan har vi färre allvarliga fall än på vuxensidan, vilket gör att vi måste träna ännu mer.

I en artikel publicerad i Lancet i mars beskriver italienska läkare 12 fall av akut sjuka barn där man misstänker att rädsla för smitta och hela covid-situationen gjort att familjerna väntat med att söka vård för sina barn. En faktor som ytterligare kan försvåra situationen.

– När ett väldigt sjukt barn dök upp i ett av triageringstälten blev det tydligt för alla att personalen behövde träna på de nya rutinerna. Samtidigt var vår bedömning att vi skulle kunna uppleva liknande som våra italienska kollegor med barn som kommer in försenat på grund av corona-pandemin, säger Ingunn Olafsdottir.

De som arbetade på barnakuterna i Malmö och Lund tog då ett snabbt beslut om att börja med covid-inriktade simuleringsövningar på barnakutmottagningarna, berättar hon.

Sedan i mitten av april har båda barnakuterna haft en simuleringsövning i veckan med ambitionen att alla i personalen, och så många läkare som möjligt, ska vara med minst en gång. Att de fått till detta beror på att alla, både personal och ledning, har varit med på att prioritera och avsätta tid för övningarna.

Ingunn Olafsdottir har skrivit instruktionen till övningarna, ungefär som ett manus. Ett akutteam samlas ihop, en prebriefing hålls, personerna intar sina roller och sedan kan vad som helst hända. Ett realistiskt fall kommer in, barnet är en docka och någon spelar förälder. Fallet handläggs och simuleringsinstruktören skuggar processen. Det man främst tränar på är kommunikationen, med fokus på covid-aspekterna i form av ny skyddsutrustning, nya rutiner för triagering och med tanken att alla patienter betraktas som potentiellt smittade.

Efteråt är det debriefing, de går igenom vad som hände, vad de kan lära sig och om det är några rutiner som behöver ändras, se faktaruta.

– Om det blir bra är alla peppade och redo att möta osäkerheten och de här akuta fallen som kommer på en akutmottagning. Och då gäller det att ha rutinerna på plats.

Hur det ser ut på barnakuterna i resten av landet med simuleringar?

– Jag vet att på många ställen har man varit tvungen att göra tvärt om, att ställa in de utbildningar som redan fanns, men jag vet inte exakt hur det ser ut på de olika sjukhusen.

Ingunn Olafsdottir är styrelseledamot i Svensk förening för pediatrisk akutsjukvård. På föreningens webbplats kommer utbildningsmaterial för covid-19-anpassade akutövningar att läggas ut.

Övningar stärker personalen

Lärdomar i Malmö och Lund från simuleringsövningarna, enligt Ingunn Olafsd:

  • Teamträning och träning av icke tekniska färdigheter behövs i alla tider och ännu mera nu där mycket har ställts om.
  • Personalen har uttryckt att övningarna sänker ångestnivån och ger en känsla av att man är mer redo att möta vardagen på en akutmottagning där väldigt sjuka patienter kan dyka upp när som helst.
  • Rent praktiskt har man upptäckt att teamet på akutrummet måste ändras lite eftersom man behöver personer som inte har full skyddsutrustning till att kunna gå fram och tillbaka med utrustning, provmaterial etc.
  • Man har upptäckt att när ett väldigt sjukt barn dyker upp så är personalen benägen att prioritera patienten och inte sin egen säkerhet. Rutiner har jobbats fram för att kunna tillgodose båda aspekter så att man jobbar patientsäkert och samtidigt skyddar personalen, vilket i sin tur ger större lugn när man väl är i gång med arbetet på akutrummet.