Alex Jaranka, specialist i allmänmedicin och innovationschef på Capio närsjukvård. Foto: Privat

Med hemmonitorering kan patienterna till exempel mäta blodtryck hemma, och skicka informationen via mobiltelefonen till vårdgivaren. Just nu används den av 300 patienter med KOL, hjärtsvikt, diabetes eller högt blodtryck på 14 olika vårdcentraler runt om i landet. Capio siktar på att 1 500 patienter ska använda tekniken innan årets slut.

Capio närsjukvård, som bedriver primärvård för omkring 1 000 000 patienter runt om i landet, började utforska tekniken i ett pilotprojekt 2017. En av anledningarna var att många besök vid vårdcentralerna berodde mer på patienternas oro än på faktiska problem med hälsan.

Nu har Capio lämnat projektfasen och rullar ut »Capio hemma« brett på flera vårdcentraler. Införandet har snabbats upp av den pågående pandemin.

– Nu när patienterna inte kunnat komma till vårdcentralerna, har man insett att det finns ett större behov att stötta både patienterna och vårdcentralerna i deras arbete. Så det har uppstått en efterfrågan internt om att ansluta sig till tjänsten, vilket gjorde att vi snabbare lanserade den, säger Alex Jaranka, specialist i allmänmedicin och innovationschef på Capio närsjukvård.

Att låta patienterna göra mätningar hemma har flera fördelar, förutom att den inte kräver fysiska besök. Den kan till exempel ge oroliga patienter direkta svar, i stället för att de ska vänta i telefonkö eller kanske veckovis på ett besök. Och den stimulerar också egenvård på ett nytt sätt.

Men enligt Alex Jaranka är det också banbrytande av en annan orsak. Vården får betydligt fler mätpunkter som underlag för enskilda patienters behandling. I stället för exempelvis blodtrycksmätning några gånger per år, kan patienten själv mäta flera gånger i veckan eller per dag.

– Så jag skulle säga att det är en stor kvalitetsskillnad för patienterna. Framför allt för de som varit överbehandlade, men också de som är totalt underbehandlade. Vi kan snabbt justera behandlingen så att de hamnar på rätt nivå.

KOL, hjärtsvikt, diabetes och högt blodtryck har alltså visat sig lämpligt för mätning på distans. Det är sådant där inkommande data kan kontrolleras centralt hos Capio, gemensamt för flera olika vårdcentraler.

– Det är mycket data som kommer in, därför är det bättre att centralisera. Data som avviker – det är inte en så hög andel – kan man åtgärda centralt eller be vårdcentralen åtgärda, säger Alex Jaranka.

Sådant som kräver att vårdpersonal på varje enskild enhet aktivt kontrollerar de egna patienternas data, är däremot mindre lämpligt för metoden. De resurserna har sällan vårdcentralerna.

Pilotförsöket som föregått breddinförandet visade till exempel att psykisk ohälsa inte passade bra för hemmonitorering, åtminstone inte för en vanlig vårdcentral. Ett exempel var en söndagskväll när ett akut läge uppstod då en patient rapporterade att denne hade självmordstankar.

– Då måste tjänsten vara bemannad och vara tillgänglig. Det var i konflikt både med primärvårdsuppdraget och resurserna till hands för att hjälpa de patienterna. Därmed fanns en patientsäkerhetsrisk, om man gav dem en falsk trygghet, säger Alex Jaranka.

Under testperioden fanns resurser för att hjälpa de patienterna. Men det skulle inte vara hållbart i ett normalläge. Dessutom visade inte tekniken tillräckligt bra data i fråga om exempelvis sömn och rörelsemönster.

Men det är ett önskat redskap från patienternas håll.

– Många med psykisk ohälsa föredrar att kommunicera via digitala kanaler, för det är en mycket lägre tröskel än att ringa till en vårdcentral. Men med det primärvårdsuppdrag som finns är det svårt att tillgodose den kvalitet som behövs för de här patienterna, säger Alex Jaranka.

På gång i flera regioner

Flera regioner har infört eller planerar att införa egenmonitorering för astma/KOL, hjärtsvikt/hypertoni, diabetes och psykisk hälsa. Det visar en genomgång som Sveriges Kommuner och regioner har gjort.

Region Halland har fattat beslut om ett breddinförande och Jämtland Härjedalen snabbar på sitt.

Region Östergötland och Västra Götalandsregionen har gjort upphandlingar och utökar antalet patienter som erbjuds egenmonitorering.

Flera regioner genomför pilotprojekt med 50–100 patienter. Bland dessa finns Stockholm, Kronoberg, Blekinge, Kalmar, Uppsala och Skåne.