Nio av tio som har avlidit i covid-19 i Sverige var 70 år eller äldre, enligt Socialstyrelsens statistik. Hälften av dessa hade särskilt boende. Och lika många avled också på särskilt boende.
– Generellt är de som bor på särskilt boende i dag ofta personer med mycket små medicinska marginaler vilket kan vara en anledning till att många avlider på boendet. Eftersom dessa är en särskilt skör grupp, blir det extra viktigt att arbeta för att smitta inte ska sprida sig på boendena, sa Mona Heurgren, avdelningschef för register och statistik vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande när statistiken publicerades.
Men detta är delvis felaktigt, enligt Yngve Gustafson.
– De som bor inom äldreomsorgen i dag är en heterogen grupp där många har kvar många möjliga levnadsår.
Särskilt kan personer med demenssjukdomar ofta vara fysiskt vitala med många möjliga levnadsår, påpekar han, om de inte får »palliativa läkemedel«, som oftast är kontraindicerade.
– Socialstyrelsen har upprepat till förbannelse att det är bättre att äldre vårdas kvar på äldreboendet. Men »äldreboende« är ingen medicinsk bedömning, och väldigt många dör i onödan utan att de får korrekt bedömning och basal vård, säger Yngve Gustafson.
Slutsatsen att många dör i onödan baserar han på att han via närstående tagit del av journaldokumentation. Han berättar att han under coronapandemin har fått många samtal från förtvivlade anhöriga och även många mejl från upprörda läkarkollegor om hur gamla människor prioriterats under coronapandemin.
Yngve Gustafson har en lång karriär bakom sig, bland annat som läkare på äldreboenden i 35 år. Han säger att han tidigare har retat upp kollegor genom att kritisera läkarkåren för bristande kunskaper om läkemedelsbehandling av äldre. Den enskilt vanligaste orsaken till sjukdom hos äldre är just felaktig läkemedelsanvändning, bland annat för höga doser, säger han. Men under pandemin har han bara fått väldigt positiva kommentarer från läkarhåll för att han fört fram detta att palliativ vård ordineras utan noggrann medicinsk bedömning och ibland utan att läkaren träffat den äldre patienten.
– Socialstyrelsen har sagt att man kan göra medicinska bedömningar av om någon ska ha palliativ vård eller sjukhusvård per telefon!
Den 7 april i år kom Socialstyrelsens kunskapsstöd »Arbetssätt i kommunal hälso- och sjukvård vid covid-19, Praktiska förslag till kommunal hälso- och sjukvård i samverkan med socialtjänst«. Där står det vad gäller utredning och behov av specialiserad vård vid covid-19 att en medicinsk bedömning görs utifrån en klinisk bedömning, men »klinisk bedömning behöver inte alltid göras fysiskt. Den kan göras utifrån personlig kännedom, i samråd med MAS eller ansvarig sjuksköterska, tillsammans med distansmonitorering/egen- monitorering av ovanstående vitalparametrar, symtomenkät och eventuellt vid behov videobesök direkt med patient i ordinärt boende eller med hjälp av personal på SÄBO.«
Även om en äldre person inte är aktuell för respirator finns det mycket att vinna på att bli inlagd på sjukhus jämfört med att vara kvar på äldreboendet, enligt Yngve Gustafson. Syrgas, näringsdropp, trombosprofylax och noggrann övervakning kan vara det som gör skillnaden, och det finns oftast inte att tillgå utanför sjukhuset, eller så finns det ingen medicinskt kompetent person som ordinerar, menar han.
– I majoriteten av kommunerna sätter man inte ens dropp på äldreboenden, och man har inte kompetens att ge syrgas.
För några veckor sedan kom uppgifter från Region Stockholm om att 7 av 10 äldre sköra patienter med covid-19 i den geriatriska slutenvården blev symtomfria och faktiskt kunde skrivas ut, även om förloppet var långdraget, vilket bland andra SVT rapporterade om.
– Av 270 så hade man kunnat skriva ut 70 procent levande, men blir du kvar på ett äldreboende är chansen att överleva minimal om du i stället ordineras palliativ vård. Är man döende gör det ju inget att man i praktiken sövs ner, men väldigt många dör i onödan.
Han menar att det är uppenbart att det saknats kunskap hos kommunens personal om två saker, dels att smittskyddskompetensen på äldreboendena brister, dels att många boende »svälter ihjäl«. En stor orsak till att äldre dör är just näringsbrist, säger Yngve Gustafson.
Han hänvisar till egna publicerade studier. I en studie visade de att mortaliteten (tid till död) är linjärt associerad med graden av undernäring, och i en annan visade de att urinvägsinfektioner är associerade med undernäring.
– Största orsaken till att äldre dör är att de har svagt immunförsvar på grund av undernäring. Man borde ha satsat på förstärkt nutrition. Knappast någon kommun lever upp till Livsmedelsverkets rekommendationer för äldre som kom förra året. Det är ändå basala rekommendationer.
Även om covid-19 är nytt är det mycket annat som inte är det, enligt Yngve Gustafson.
– Varje år dör äldre i vinterkräksjuka för att de nekas sjukvård, nekas dropp och dör av uttorkning. Det här är inget nytt. Det har gällt i många år.
Förändringar av sjukvården och äldreomsorgen har sedan 1990-talet lett till att äldre diskrimineras, enligt Yngve Gustafson. Kommunernas äldreomsorg har generellt låg medicinsk kompetens, låg bemanning, och äldreboendenas lokaler är inte ändamålsenliga för att bedriva barriärvård, menar han. Sjukskötersketätheten och tillgången till geriatriker i äldreomsorgen har minskat. Antalet platser i särskilt boende har närmast halverats, från 136 000 till under 80 000 i dag. Och på sjukhusen har vårdplatserna blivit färre och vårdtiderna kortats. Kortare vårdtider leder till ökad dödlighet, säger han och hänvisar även här till en egen studie, som behandlar relationen mellan kortade vårdtider efter höftfraktur och dödlighet efter utskrivning.
– Ju kortare vårdtid desto fler människor dör i onödan. Det sorgliga är att multisjuka äldre inte passar in i dagens akutsjukvård.
För att bättre skydda de äldre i pandemin borde de äldres immunförsvar ha stärkts näringsmässigt, bemanningen borde ha förbättrats, skyddsutrustning använts och de gamla borde inte ha prioriterats bort från adekvat medicinsk vård, enligt Yngve Gustafson.
(uppdaterad 2024-03-25)
