Enligt sjukhuset innebär övergången till stabsläge att man närmar sig en mer normal drift, men samtidigt planerar sjukhuset för att ta emot covid-19-patienter under en lång tid framöver.
– Covid-19 är inte på något sätt över och sjukdomen kommer att vara en viktig del av Karolinska universitetssjukhusets uppdrag under hela 2020 och även på längre sikt. Men vi måste samtidigt hantera trycket i vården av alla andra patienter – annars riskerar vi att sjukvård som inte kan vänta inte blir utförd i tid. På samma sätt som vi gick in i covid-arbetet offensivt så ska vi nu börja att styra tillbaka offensivt, säger sjukhusdirektören Björn Zoëga i ett pressmeddelande.
De delar av den ordinarie sjukvården som kommer att prioriteras är bland annat barnsjukvård, neuro och behandling av kroniska sjukdomar.
Samtidigt skriver sjukhuset att det generellt sett inte byggts upp några köer vid sjukhuset under covid-19-pandemin. Det uppges bland annat bero på att färre patienter sökt vård och att öppenvården remitterat färre patienter.
Karolinska universitetssjukhuset har hittills vårdat cirka 2 500 patienter med covid-19, varav 350 inom intensivvården. I går, torsdag, var antalet inneliggande covid-19-patienter 300.
Tre beredskapslägen
Inom hälso- och sjukvården finns tre så kallade beredskapslägen:
- Stabsläge innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, följer händelsutvecklingen och vidtar nödvändiga åtgärder.
- Förstärkningsläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av vissa viktiga funktioner.
- Katastrofläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner.
Källa: Socialstyrelsen
