Den 3 april aktiverades krislägesavtalet för intensivvårdsverksamheterna inom Region Stockholm.

För medarbetare som anvisas att arbeta enligt avtalet innebär det bland annat att arbetstiden blir 48 timmar per vecka, och därutöver kan en särskild nödfallsövertid tas ut. I gengäld får de anställda sammantaget 220 procent av lönen per timme.

En av läkarna som arbetat enligt avtalet är Mathias Bertilsson, specialist i anestesi och intensivvård vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Han vittnar om att det varit en tung period med många och långa arbetspass.

– Det är jätteslitsamt med de här långa nattsjoken, inte minst eftersom man har jobbat mycket natt även veckorna innan krislägesavtalet. Nu börjar det närma sig en och en halv månad. Det blir tungt utan att ha någon sammanhängande ledighet.

Men det är inte bara arbetstiden som är ansträngande. Patienterna på IVA är väldigt sjuka och kräver mycket uppmärksamhet, berättar Mathias Bertilsson.

– Det är också fler patienter per doktor än vad vi är vana vid från vanlig IVA-vård. På natten kan man ha 10 patienter.

Medarbetare får anvisas högst fyra veckor i taget, men om krisläget kvarstår kan det bli aktuellt med ytterligare en period. Då ska facket informeras.

De första medarbetarna i Stockholm anvisades den 6 april, och hittills handlar det om över 200 läkare.

För flera av dem som först anvisades behöver arbetsgivaren nu ta ställning till en förlängning.

På Karolinska universitetssjukhuset kommer krislägesavtalet för IVA att förlängas ytterligare en period. Det berättar sjukhusets HR-direktör Patricia Enocson.

– Då kommer vi förlänga veckovis och hela tiden utvärdera utifrån det behovet av antalet vårdplatser som finns i regionen och på sjukhuset. Därmed kommer det att bli en annan flexibilitet, och vi vill inte ha det längre än nödvändigt, säger hon till Läkartidningen.

Enligt Patricia Enocson har omkring 600 medarbetare anvisats att arbetat enligt krislägesavtalet på Karolinska. Förlängningen kommer att innebära att medarbetare som redan har gått på avtalet den första perioden kommer att fortsätta med det.

– Men det sker hela tiden en utvärdering och samtal med medarbetarna, självklart. En familjesituation kan förändras och det gäller att vi tar hänsyn till det.

Mathias Bertilsson ser inte krislägesavtalet som en långsiktig lösning.

– Kanske orkar man en period till, men sedan kommer det att bli väldigt svårt.

Han tror dock inte att det är läkargruppen som haft det allra tuffast under den här första perioden.

– Jag tror att det har varit värst för IVA-sjuksköterskorna. De var väldigt få redan innan och sedan kom det många nya kollegor som de behöver skola in.

Enligt Patricia Enocson ser man nu också över hur skiften ska se ut och hur långa arbetspassen ska vara.

– Just nu pågår beräkningar för att göra en så optimal schemaläggning som det går inom ramen för krislägesavtalet. Jag vill inte lova för mycket men vår ambition är att släppa passen på 12,5 timmar och gå tillbaka till åttatimmarspass så att man får mer tid för återhämtning och mer tid att vara hemma. Vi är väl medvetna om att det varit jättetufft.

Yvonne Dellmark, ordförande för läkarföreningen vid Karolinska universitetssjukhuset, känner till att sjukhuset vill förlänga krislägesavtalet, men uppger att det inte varit någon överläggning med facket ännu.

Hon menar att sjukhuset nu behöver ta större hänsyn till att bemanningen ska vara hållbar över tid, även när krislägesavtalet används.

Hon anser också att sjukhuset borde vara mer flexibelt vad gäller tillämpningen av avtalet. Enligt Patricia Enocson har grundprincipen på Karolinska hittills varit att heltidsanställda anvisats att arbeta i fyra veckor, men om en medarbetare exempelvis är partiellt föräldraledig så har den inte anvisats.

– Det som skulle vara en öppning är att man tillåter att personer som inte kan binda sig för en fyraveckorsperiod ändå får komma in veckorna de kan arbeta, för då blir vi fler som kan jobba. Det är bra, säger Yvonne Dellmark.

När det gäller sjukhusets ambition att få bort passen på 12,5 timmar säger hon:

– Om det verkligen blir så är det bra. Nackdelen är att man då får jobba oftare, men jag tror att i längden mår man bättre av att inte jobba så långa pass. Men det är viktigt med schemaläggningen så att man får ut återhämtningsperioder.

Samtidigt pekar hon på att läkare sedan tidigare arbetar många timmar.

– Vi jobbar 40 timmar i veckan plus jour. För oss är 48 timmar i veckan ungefär det man brukar jobba. För andra yrkeskategorier blir det en större skillnad. Man måste titta på hela bilden för att säga om det bra eller dålig att vara kvar i krislägesavtalet.

– De stora stötestenarna tror jag blir att hitta tillräckligt med personal som kan dela på arbetsbördan, inte vilket avtal som gäller.

Krislägesavtalet

  • Avtalet aktiveras av arbetsgivarorganisationerna Sveriges Kommuner och regioner och Sobona.
  • Krislägesavtalet reglerar medarbetarnas anställningsvillkor och ersättningar vid en krissituation.
  • Det ordinarie arbetstidsmåttet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om maximalt 4 veckor.
  • En särskild nödfallsövertid kan tas ut utöver den ordinarie arbetstiden.
  • Månadslön eller timlön utges. Därutöver utges en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme.
  • Krisersättningen förhöjs till 150 procent av lönen per timme vid uttag av särskild nödfallsövertid.
  • Arbetstidslagen har ersatts av bestämmelser i kollektivavtalet som är specialanpassade utifrån krissituationen.
  • Anpassade regler för dygns- och veckovila.
  • Krislägesavtalet kan aktiveras för arbetsgivarens hela verksamhet eller för viss del av verksamhet.

Källa: Sveriges Kommuner och regioner