Många aktörer arbetar med att ta fram kunskapsstöd, rutiner och rekommendationer som rör covid-19. Enligt styrgruppen i Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård (SKS) finns det stor risk för dubbelarbete samt att det blir otydligt vem som är avsändare och vad som gäller. Därför beslutade SKS i slutet av april att rekommendationer och liknande som rör covid-19 – och som kommer från andra aktörer än myndigheter – ska vara avstämda med de nationella programråden (NPO) för att regionerna som vårdgivare ska kunna stå bakom att de används i vården.
Riktlinjer som inte uppfyller detta betraktas som allmänna bidrag till kunskapsutvecklingen.
Det här har fått Svenska läkaresällskapet (SLS) att reagera. I ett pressmeddelande uppmanar Läkaresällskapet SKS att inte försöka styra professionsföreningarnas arbete med riktlinjer under covid-19-pandemin.
SLS pekar på att man kontaktats av flera vetenskapliga sektioner som reagerat över att SKS »förefaller vilja överpröva kunskap framtagen av sektionerna i samband med covid-pandemin«.
I pressmeddelandet betonar SLS ordförande Britt Skogseid vikten av att det är tydligt att de rekommendationer som kommer från professionen är det som är bäst för patienten ur ett medicinskt perspektiv. Om huvudmännen, genom SKS, sedan väljer att överpröva specialistsektionernas medicinska rekommendationer på grund av resursbrist eller andra politiska hänsyn så ska det tydligt framgå att det är huvudmannens rekommendation, menar Britt Skogseid.
För Läkartidningen utvecklar hon sitt resonemang:
– Poängen är att professionen måste definiera vad som är det optimala medicinska omhändertagandet, utan aspekter på vad som är möjligt därför att det kanske inte finns personal eller resurser. Vi måste först säga »det här är rätt«, i den mån man kan det. Vid implementeringen i sjukvården så får man anpassa sig och göra det bästa möjliga, men man ska vara medveten om vad som är optimum, och det ska inte blandas ihop redan från början, säger Britt Skogseid.
Läkaresällskapet ser också en risk för att ny kunskap fastnar i ett »byråkratiskt maskineri« med den här ordningen, och att kunskapen inte kommer patienterna till del tillräckligt snabbt. Detta inte minst eftersom kunskapsläget kan ändras snabbt.
– Jag tror att det är en mer långsam struktur att sammankalla nationella programområden jämfört med att specialisterna själva har sina möten och diskuterar olika aspekter, till exempel i förlossningsvården. Vi blev tagna på sängen i mars med höggravida personer med covid-19. Det fanns noll rekommendationer. Då agerar specialisterna omgående och det är bra.
Samtidigt uppger Britt Skogseid att SKS och NPO nu bjuder in för att gemensamt skriva yttranden.
– Jag vill avråda från att bara ha sådana yttranden. Jag vill ha rena professionsyttranden. Sedan kan man titta på skillnaderna, och då det är det ett politiskt val att inte ta hänsyn till alla delar i rekommendationerna som kommer från specialisterna.
(uppdaterad 2020-05-25)
