Coronakrisen innebär en stor omställning för vården i hela landet. Planerad vård ställs in, och ett stort arbete har genomförts för att bygga ut och frigöra resurser för intensivvården.

Samtidigt har andra delar av vården fått hitta nya sätt att arbeta. Exempelvis har akutmottagningar infört triagering utomhus i tält, och användningen av digitala vårdbesök har ökat kraftigt under våren.

Ett annat exempel på nya arbetssätt i coronakrisens spår är att ortopeder från Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge nu börjat med hembesök. Tanken är att skydda äldre och personer i riskgrupper som exempelvis behöver uppföljning efter kirurgi.

Det hela började med att Folkhälsomyndigheten i mitten av mars gick ut med att personer över 70 år och personer som av andra skäl tillhör en riskgrupp för det nya coronaviruset ska begränsa sina sociala kontakter.

Det gjorde helt enkelt att en del patienter kände en stor tveksamhet inför att besöka vården, trots att de till exempel var i behov av ett uppföljande besök.

Rädslan hos vissa patienter märktes tydligt på ortopedmottagningen i Huddinge. Det berättar Christian Bitar, specialistläkare inom ortopedi.

– Vi försökte hjälpa till med att boka in dem på tidigare tider på dagen, innan mottagningen egentligen börjar. Men vi märkte att vissa patienter avbokade eftersom de inte vågade komma.

Då väcktes idén att man skulle kunna lösa det med hembesök i stället. Efter telefonsamtal med berörda patienter, som verkligen var i behov av ett uppföljande besök, genomfördes en första runda. Sedan dess rullar teamen med ortopeder ut från sjukhuset en dag i veckan.

– Det är viktigt för de här patienterna att slippa ta sig till sjukvården. Speciellt om de skulle behöva åka kommunalt och sedan anmäla sig i centralkassan, sitta i väntrum. Vartenda steg är ett riskmoment för dem. Man förstår att de inte vågar, säger Christian Bitar.

Den här tisdagen i slutet på april har han sällskap ute på vägarna av Richard Bessblad, specialist i ortopedi samt biträdande överläkare. Teamen består alltid av en läkare och kombineras med sjuksköterska, undersköterska eller en till läkare beroende på situationen.

Teamen bemannas enligt ett rullande schema, och det har inte varit svårt att hitta medarbetare som vill ställa upp.

– Folk tycker att det här är lite spännande, säger Richard Bessblad.

– Man vill ju hjälpa till. Det är därför vi har valt det här yrket, fyller Christian Bitar i.

Inför varje hembesök görs en intervju med patienten för att säkerställa att han eller hon inte har några infektionssymtom. Vid hembesöken är det självklart också viktigt att personalen inte uppvisar symtom på covid-19.

Teamen kan göra »det mesta«, exempelvis avgipsning, omgipsning, borttagning av stygn under gips och sårvård.

– Det handlar om sådana saker som till exempel hemsjukvården inte klarar av och som en ortoped måste titta på, säger Christian Bitar.

Med i bilen finns en låda med bland annat gipssåg och olika tänger för att bända upp gips, men också munskydd, plasthandskar och förkläden. Samtidigt kan förstås inte alla sjukhusets resurser följa med hem till patienterna.

– Är det något man saknar vid hembesök så är det röntgen. Vi har haft någon patient som behövde röntgas. Då har vi först åkt hem till patienten och gjort undersökningen. Sedan har de fått komma in för bara röntgen. Det minskar ändå kontakterna, säger Richard Bessblad.

Hembesöken har samtidigt inneburit att samarbetet med exempelvis primärvården förbättrats, och för vissa patienter synkroniseras besöken så att distriktsläkare eller distriktssköterska besöker patienten samtidigt som ortopederna.

Men att hembesöken skulle permanentas och fortsätta även efter coronakrisen är Richard Bessblad tveksam till. Anledningen är att det inte är en helt effektiv lösning.

– Det är ett mer resurs-krävande arbetssätt. Som mest har det varit sju patienter som vi hunnit med på en dag med hembesök. Då körde vi från 8 till 15, utan lunch. Det blir mer omständligt, säger han.

Christian Bitar pekar dock på att hembesöken just nu är viktiga.

– Alternativet är att patienterna inte får hjälp, och det går ju inte.

Och responsen från patienterna har hittills varit mycket positiv.

– De är jätteglada och brukar bjuda på kaffe och bullar. Det är många som har isolerat sig hemma i flera veckor eller månader när vi besöker dem. De berättar att barn har ställt maten utanför dörren. De är jätteglada att det kommer någon och besöker dem. Jag har inte träffat på någon som varit negativ hittills, säger Richard Bessblad.