Totalt har 4 029 personer avlidit med covid-19 i Sverige. Det framkom vid Folkhälsomyndighetens dagliga pressträff.

Statsepidemiolog Anders Tegnell konstaterar att det under de senaste dagarna varit relativt få inrapporterade dödsfall, men att det också finns en viss eftersläpning i statistiken, särskilt efter helger.

– Vi lär se en ansamling av fall här i veckan, helt klart. Och riktigt var vi landar någonstans då får vi återkomma till de närmsta dagarna. Men tyvärr har vi gått över 4 000 avlidna totalt, säger Anders Tegnell.

Vad gäller antalet bekräftade fall av covid-19 på äldreboenden visar Folkhälsomyndighetens siffror på en positiv utveckling, inte minst i Stockholm där antalet fall minskat från 400 per vecka när det var som mest till omkring 60–70 fall nu.

– Det speglar sig också, om än inte riktigt lika tydligt än, i att antalet avlidna på äldreboenden har minskat från en bra bit över 100 per vecka när det var som värst, till ett 30-tal per vecka nu. En hel del håller ändå på att bli bättre, succesivt.

Vid pressträffen medverkade också Thomas Lindén, avdelningschef vid Socialstyrelsen. Han ville också kommentera situationen på äldreboendena och den debatt som blossat upp den senaste tiden.

Bland annat har Yngve Gustafsson, professor i geriatrik, uttryckt skarp kritik i flera medier, inklusive Läkartidningen, mot hur medicinska bedömningar och vård av äldre på boenden genomförs.

– Det finns skäl att nyansera den diskussion som varit där man använder väldigt kraftiga ord, och egentligen ord som inte avspeglas av verkligheten när man kallar det för en dödsdom för att hamna på särskilt boende och så vidare, säger Thomas Lindén.

Han pekar bland annat på att av 100 personer över 70 år som bor på särskilt boende är det två som avlidit med covid-19. Enligt Thomas Lindén har de flesta boenden i landet inte några smittade och det finns kommuner som inte har en enda smittad i särskilt boende.

Han tog också upp frågan om läkarbedömning på särskilt boende och de rekommendationer som Socialstyrelsen har utfärdat i samband med pandemin.

Rekommendationerna, som syftar till att minska kontakterna som varje boende har, handlar om att de regelbundna tandvårdsbesöken ska upphöra och att man ska överväga om de rutinmässiga läkarbesöken kan ersättas med telefonbesök eller digitala besök.

– Här behövs förstås en individuell bedömning hos varje patient. Man får noga väga värdet av att avstå besök mot värdet av att minska en risk för skada. Det är viktigt, även i dessa tider, att normala och nödvändiga konsultationer måste ske. Våra rekommendationer innebär inte att besök rutinmässigt kan ställas in. Det här fungerar bra på de flesta håll.

Thomas Lindén refererade också till en handbok från Socialstyrelsen som tar upp hur man ska agera kring beslut att avstå från livsuppehållande behandling som exempelvis hjärtåterupplivning och respiratorvård.

– Här finns tydliga besked om att den som är svårt sjuk ska ha en fast vårdkontakt. Inför beslut om behandlingsbegränsningar ska den fasta vårdkontakten ha samråd med ytterligare en legitimerad personal, man ska dokumentera sitt beslut och man ska informera anhöriga och patienterna.

Han påminde också om den nationella riktlinjen om palliativ vård.

– I det dokumentet framgår att när man fattar beslut om att ändra inriktningen på behandlingen så ska man ha ett brytpunktssamtal. Där informerar man patient och anhöriga och dokumenterar sitt beslut. Vi följer upp den palliativa vården med jämna mellanrum och vi har konstaterat att både vad gäller brytpunktssamtal och kommunikation med anhöriga och patienter så kan det förbättrats, men oftast fungerar det mycket bra.