Regeringens mål är 100 000 test i veckan. Förrförra veckan genomfördes 32 700 test för covid-19 i landet. Men förra veckan, samma vecka som socialminister Lena Hallengren (S) på en pressträff i ämnet meddelade att regeringen tar alla kostnader för testning, sjönk i stället antalet genomförda test till 28 800.

Socialminister Lena Hallengren är kritisk till att provtagningen inte ökat, och i Dagens Nyheter frågar hon sig varför.

– Det är en fråga som Socialdepartementet också har ställt till Folkhälsomyndigheten, och deras svar är att det har en inte oväsentlig betydelse att det var en kort arbetsvecka förra veckan.

I artikeln säger hon också:

– Men rent allmänt, varför ökar inte testningen mer? Ja, det är den fråga vi ställer oss och vi gör vårt yttersta för att se till att vi upptäcker flaskhalsar, problem, om det är pengar eller annan typ av stöd som vi kan ge, så är vi väldigt angelägna om att göra det. Testkapaciteten måste upp.

dagens myndighetsgemensamma pressträff var det uppenbart att mycket av det som sades där var ett svar på ministerns kritik. Målet 100 000 test i veckan kommer från den nationella strategi som Folkhälsomyndigheten tidigare i vår tog fram på regeringens uppdrag. Karin Tegmark Wisell, avdelningschef för mikrobiologi på Folkhälsomyndigheten, sa i dag att det är viktigare att fokusera på att testningen blir rätt, snarare än på antalet testade.

– När vi tog fram strategin i mitten på april beräknade vi behovet till 100 000–150 000 testade individer per vecka. Det baserades på statistiken från månadsskiftet mars–april. Då hade vi 40 nya IVA-fall per dag. Nu en och en halv månad senare har vi 10–15 nya IVA-fall per dag, mer än en halvering. Det gör att vi också ser över de här beräkningarna och kan konstatera att det är svårt att beräkna hur många fall vi anser ska testas för att mätta behovet. Jag vill på det här sättet peka på att vi lämnar lite fokus på numerären och i stället vill fokusera på att vi måste etablera en ändamålsenlig testning som fyller de behov som finns påtalade i strategin.

Hon berömde också arbetet i regionerna:

– Jag vill också lyfta behovet av att den här testningen som byggs upp i regionerna och som vi ser har ökat under våren. Det har varit ett ändamålsenligt och väldigt strukturerat arbete från regionernas sida.

Hon framhöll vikten av testningen är kvalitetssäkrad och förankrad i regionerna som är de som ansvarar för smittskyddet och hälso- och sjukvården.

– Vi ska förhålla oss till sjukdomen under lång tid framåt, och därför är det oerhört viktigt att den kapacitet som byggs upp är förankrad i regionerna och har den kvalitet som den ska ha. Vi behöver testa mer omfattande, men testningen behöver vara ändamålsenlig.

Hon berättade också att Folkhälsomyndigheten i slutet av veckan kommer med en vägledning för provtagning inom äldrevården och hur testkapaciteten kan användas där.

Det är också dags att gå vidare och testa i prioritetsgrupp 3, övrig samhällsviktig verksamhet, sa Karin Tegmark Wisell.

– Vi har haft en väldigt bra dialog med Sveriges Kommuner och regioner och länsstyrelserna och MSB för att tydliggöra vad det är för grupper vi pratar om.

Även Emma Spak, sektionschef för hälso- och sjukvård på Sveriges Kommuner och regioner, poängterade det goda samarbetet med Folkhälsomyndigheten och länsstyrelserna. Och regionerna tar sitt ansvar, meddelade hon.

– Nu vill regionerna tydligt och gemensamt kommunicera att man tar ansvar för att bygga upp en breddad ändamålsenlig testning. Man vill klargöra det här så att det inte råder något tvivel om att man är beredd att ta det ansvaret.

Kapaciteten ökar successivt, enligt Emma Spak. Regionerna kommer att säkerställa testning utifrån behov för alla de tre prioritetsgrupperna, försäkrade hon, men regionernas mål är att etablera ett robust system som håller i månader och år och att få till »långsiktigt hållbara processer«.

– Det viktiga är att det sker en ändamålsenlig provtagning som inte primärt handlar om att uppnå en numerär utan som säkrar att provtagningen sker utifrån behov med tydliga syften och med förmåga att ta hand om provsvaren. Vi behöver veta vem som ska provtas, när ska de provtas, varför ska de provtas och vad man gör när man får svaret.

Behovet av provtagningen kommer också att skilja sig över tid, sa hon.

– När vi kommer in i en annan fas och jobbar med smittspårning behöver vi kunna ställa om systemet. Det här ändrar sig när smittspridningen ändrar sig.

Det finns kapacitet i regionerna att öka testningen, men mängden provtagningar kommer att grunda sig i behovet, poängterade Emma Spak och berättade att flera regioner har påbörjat testning i grupp 3 utifrån MSB:s rekommendationer. Att staten tar kostnaderna underlättar för regionerna. Och laboratoriekapaciteten finns. Men det som bland annat tar tid är att få fram logistik och arbetssätt kring egenprovtagning och patientinformation.

– Vi har en god samverkan med Folkhälsomyndigheten. Men det som behövs nu är en tillit till att regionerna kommer att etablera det här så att man verkligen kan jobba med att säkerställa den här funktionen, sa Emma Spak.

Läs även:

Regionpolitiker ifrågasätter mål för coronatester

Fler patienter i öppenvård ska testas för covid-19

Harriet Wallberg: Logistiken är den största flaskhalsen

Harriet Wallberg ska få regionerna att testa fler för covid-19