Tobias Alfvén, barnläkare och ordförande i Läkaresällskapet. Foto: Svenska läkaresällskapet

Under Svenska läkaresällskapets (SLS) fullmäktigemöte i tisdags, vilket hölls digitalt, klubbades en ny ordförande. Det blev den sedan två år vice ordföranden Tobias Alfvén, barnläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset, samt docent i global hälsa vid Karolinska institutet.

– Jag känner mig hedrad. Jag ser verkligen fram emot att tillsammans med kollegor runtom i landet driva frågor kring vetenskap, utbildning, etik och kvalitet i vården. Det känns extra viktigt nu i covid-19-pandemin, säger han till Läkartidningen.

Ja, påverkar det att du kommer in nu under pandemin?

– Ja, det gör det ju verkligen. Hela samhället, i synnerhet hälso- och sjukvården, är under hård press. Det finns ett stort behov av att förena sig över specialitetsgränserna, dela kunskaper och erfarenheter.

Han berättar hur Läkaresällskapet har haft en extra utlysning om klinisk covid-19-forskning, ordnat seminarier på internet, och samlat en grupp med de specialitetsföreningar som arbetar närmast covid-19-patienterna. Gruppen har möten en gång i veckan.

Blickar man bortom pandemin kommer en stor del av Svenska läkaresällskapets arbete handla om den medlemsreform, den största i modern tid, som genomförts och börjar gälla nästa år. Den innebär att de 66 vetenskapliga sektionerna i SLS har tillfrågats om de vill fortsätta vara sektioner, eller bli medlemsföreningar. Hittills har 48 sektioner antagits som medlemsföreningar.

Till skillnad från sektionerna, blir läkarna i medlemsföreningarna mer eller mindre automatiskt medlemmar även i SLS. Det innebär en stor förändring i medlemsantalet.

Bland de sektioner som valt att tacka ja till att bli medlemsförening finns SFAM, Svensk förening för allmänmedicin. I dag är ungefär 700 av föreningens 2 000 medlemmar också med i SLS. Med reformen kommer alltså enbart SFAM bidra med ytterligare 1 300 medlemmar.

Reformen kommer att förändra mandatfördelningen. SLS har inte sammanställt hur många nya medlemmar den kommer att medföra. Men för två och ett halvt år sedan gjorde sällskapet beräkningar som visade att de 10 000 medlemmarna skulle kunna växa till så många som 40 000.

Beslutet om reformen har föregåtts av en lång tids diskussioner. Och det var vid förra årets fullmäktigemöte som beslutet togs. Sedan dess har alltså sektionerna tillfrågats, och mer än två tredjedelar har hittills tackat ja till att bli medlemsföreningar.

Reformen ska stärka specialistföreningarnas roll i SLS. Och Tobias Alfvén tror att den kommer få stor betydelse för Läkaresällskapet.

– Där vi behöver jobba övergripande, till exempel kring pandemin, kan vi göra det på ett enklare och mer naturligt sätt.