– På den här korta tiden har vi inte kunnat se något helt nytt som vi har velat ringa någon alarmklocka för. Men vi får se. Vi förväntar oss rapporter om fler läkemedel framöver. Det är som en kokande gryta med forskare, läkare och företag som försöker lista ut vad som är den bästa behandlingen, säger Birgitta Grundmark, läkare och läkemedelssäkerhetsexpert på Uppsala Monitoring Centre.
Uppsala Monitoring Centre, en icke-vinstdrivande stiftelse, jobbar sedan många år med att för WHO:s räkning försöka hitta sällsynta biverkningar av läkemedel som inte syns i kliniska prövningar – via biverkningar som rapporterats in till främst läkemedelsmyndigheter världen över.
Nu har verksamheten blivit en viktig pusselbit i jakten på effektiv och säker behandling mot covid-19.
Sedan några månader jobbar en grupp läkare, apotekare, statistiker och dataanalytiker febrilt med att förse WHO med analyser och sammanställningar över globalt rapporterade biverkningar för läkemedel och försökspreparat som används vid den nya sjukdomen.
– Det är en av alla källor som WHO använder när de ska ge råd utåt och till myndigheter på andra nivåer än dem vi jobbar med. Vi har sammanställt fyra rapporter och jobbar med en femte, säger Birgitta Grundmark, som är en av läkarna i gruppen.
Hon konstaterar att sjukvården i brist på godkänd behandling mot covid-19 just nu måste förlita sig på läkemedel godkända för eller utvecklade för något helt annat. Flera läkemedel har överhuvudtaget inte använts för att behandla virusinfektion.
– Det är viktigt att följa rapporterade biverkningar. Det kan mycket väl vara så att biverkningsprofilen – beroende på sjukdomen, en annan dosering eller vilka kombinationer av läkemedel som används – ser annorlunda ut än vid tidigare användning av de här läkemedlen, säger Birgitta Grundmark.
– Via de inrapporterade biverkningarna får vi också indirekt en bild av mönstret för hur läkemedel faktiskt används där ute, fortsätter hon.
Antalet biverkningsrapporter ökar kraftigt vecka för vecka, enligt Birgitta Grundmark. Sedan pandemin rullade ut över världen rör det sig om mer än 1 000 stycken. Runt häften av dem kom in de senaste två veckorna.
Flest rapporter har hittills kommit om biverkningar av läkemedlen och försökspreparaten som testas – eftersom de räknas som de mest lovande – i WHO:s stora studie Solidarity.
Det vill säga malarialäkemedlen klorokin och hydroxyklorokin, hiv-läkemedlet lopinavir/ritonavir, ms-läkemedlet interferon beta-1a och remdesivir – ursprungligen utvecklat mot ebola.
Men hittills har Birgitta Grundmark och medarbetarna alltså inte kunnat se något revolutionerande i biverkningsmönstret.
– Det mesta av det som rapporterats är sedan tidigare kända biverkningar för de här läkemedlen. Så här långt är det inga stora obehagliga överraskningar när vi tar hänsyn till hur svårt sjuka de här patienterna är. Det är fortfarande ganska betryggande.
Birgitta Grundmark betonar att det i den här situationen – med en helt ny sjukdom som verkar kunna påverka de flesta av kroppens organ – är oerhört svårt att veta vad som är en biverkan av ett läkemedel och vad som är själva sjukdomen.
– Det kommer att bli ganska svårt för myndigheter och sådana som vi att försöka avgöra och klura ut det. Det vi kan göra nu är att rapportera en bild av det som rapporterats in. Om det som rapporterats beror på läkemedlen eller själva sjukdomen går inte att avgöra, men vi kan i alla fall ge en global snapshot av hur det ser ut.
Hon tillägger:
– Men ju fler bra rapporter som kommer in från olika delar av världen desto tydligare blir mönstret och desto lättare blir det att urskilja vad som hör till sjukdomen och vad som kan vara möjliga nya biverkningar som behöver kommuniceras.
