Antibiotikaanvändningen i Sverige minskar. Men när det gäller flera typer av antibiotikaresistenta bakterier fortsätter antalet upptäckta fall att öka, enligt den gemensamma årsrapport om antibiotikaanvändning och resistensläge som Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt nu släppt.
Förra året rapporterades 10 717 fall av ESBL-bildande enterobakterier, jämfört med 10 341 fall under 2018. Dessutom ökade antalet rapporterade fall där ESBL-bildande bakterier orsakat blodförgiftning. Här handlade det om 835 fall, jämfört med 703 under 2018.
Enterobakterier som producerar enzymet ESBL – den vanligaste av de anmälningspliktiga resistenstyperna i Sverige – bryter ner penicilliner och cefalosporiner. Bakterier som producerar ESBL-CARBA bryter dessutom ned karbapenemer, vilket gör dem extremt svårhandlade.
2019 upptäcktes 201 fall av ESBL-CARBA i Sverige, jämfört med 144 året dessförinnan. Alla regioner utom en rapporterade fall.
I mer än 70 procent av fallen handlar det om personer som varit bärare av bakterietypen men inte visat tecken på klinisk sjukdom. I mer än 70 procent av fallen uppges det också röra sig om personer som dragit på sig ESBL-CARBA utomlands.
Av de 44 inhemska fallen upptäcktes 19 vid utredning av en klinisk infektion.
Samtidigt upptäcktes nästan hälften så många fall av vankomycinresistenta enterokocker, VRE, som under 2018. 2019 rapporterades 232 fall, jämfört med 444 året dessförinnan.
3 858 fall av methicillinresistenta stafylokocker, MRSA, upptäcktes också förra året, vilket är ungefär lika många som under 2018.
