Färska siffror från Svenska akutvårdsregistret (Svar), som samlar in data från 13 akutmottagningar i fyra regioner, visar att antalet besök på akutmottagningarna minskat kraftigt under coronapandemin (se grafik nedan).

Under perioden från vecka 12 till vecka 20 har det totala antalet besök per vecka legat på drygt 10 000. Det kan jämföras med omkring 15 000 besök per vecka under motsvarande period i fjol. Det motsvarar alltså en minskning på omkring 30 procent.

Exakt vad den här minskningen beror på är svårt att svara på. Det menar Ulf Ekelund, professor i akutsjukvård vid Lunds universitet samt vetenskaplig sekreterare i Svar.

– Vi tror att det har många orsaker. Folk är kanske rädda för att söka spontant, rädda för att bli smittade, eller att man inte vill söka för man har hört att sjukvården har det så jobbigt. Det är också färre som engagerar sig i idrottsaktiviteter, som korpfotboll och sådant, vilket brukar generera en hel del akutbesök, säger Ulf Ekelund.

En annan bidragande förklaring kan vara att spridningen av andra smittsamma sjukdomar, exempelvis vinterkräksjuka och vanlig influensa, gått ner betydligt. Men det kan finnas en rad ytterligare tänkbara förklaringar, menar Ulf Ekelund.

– Vi vet inte om det varit färre remisser från primärvården. Kanske har patienter inte skickats in från boenden i lika stor utsträckning som tidigare. SOS Alarm och ambulanserna kanske gör andra bedömningar just nu. 1177 kanske ger andra råd. Det finns tusen orsaker som är möjliga, men sanningen är att vi inte riktigt vet varför.

Noterbart i statistiken från Svar är också att besöken på akutmottagningar minskat ungefär lika mycket i olika regioner. I Skåne och Stockholm har besöken under pandemin minskat med 24 respektive 27 procent, jämfört med veckorna före. Detta trots att dessa regioner haft stora skillnader vad gäller utbredningen av smitta.

– Det tyder på att det här inte är direkt relaterat till hur mycket smitta som det i realiteten har funnits på varje plats, utan det är nog mer relaterat till en allmän omställning i samhället, och kanske en inre omställning hos en del patienter.

Läkartidningen har tidigare berättat att vården på flera håll oroats över att antalet patienter som söker för akuta tillstånd har minskat efter utbrottet av det nya coronaviruset. Det har exempelvis handlat om färre patienter med misstänkt cancer och ett minskat inflöde till kardiologi- och strokevården.

Bland annat larmade kvalitetsregistret Swedeheart om att det i början av pandemin var en stor minskning av antalet patienter som fick vård för hjärtinfarkt, men att antalet patienter senare återgick till mer normala nivåer.

Vad gäller besöksorsaker på akuterna visar siffror från Svar bland annat att fler patienter sökt för dyspné under »covid-19-perioden« vecka 10–19 i år jämfört med perioden före vecka 10. Vad gäller patienter med bröstsmärta syns en minskning med 10 procent totalt.

– Antalet bröstsmärtspatienter har gått ner, men inte lika mycket som den allmänna minskningen. Den procentuella andelen bröstsmärtspatienter har ökat något jämfört med tidigare, säger Ulf Ekelund.

På flera håll finns i vården finns en oro över den vårdskuld, med uppskjutna planerade operationer och annat, som byggts upp under pandemin och som kommer kräva stora insatser för att hantera under hösten.

Ulf Ekelund är dock tveksam till att man kommer att se ett ökat söktryck på akutmottagningarna efter sommaren.

– Jag tror egentligen inte det kommer att bli något »rebound-fenomen« i höst, men det återstå att se. Att söka akut är en färskvara, det gör man när man behöver. Man går inte och drar på det i flera veckor.

Enligt siffrorna från Svar har besökssiffrorna dock inte återgått till samma nivåer som före coronautbrottet.

– Vi har en liten känsla av att det har börjat öka något igen, men det är långt från tillbaka på normala nivåer.

Det är långt från alla akutmottagningar i landet som rapporterar in siffror till Svar, men Ulf Ekelund tror ändå att siffrorna är ganska representativa.

– Vi representerar ändå ett befolkningsunderlag på ungefär 4 miljoner invånare. Till Svar rapporterar akutmottagningar från Södersjukhuset, som är den största akuten i Norden, ner till Motala och Ystad som är relativt små. Vi har hela spannet, så jag tror att det är hyggligt representativt.

Helt säker på att det ser likadant ut i hela landet går förstås inte att vara, och Ulf Ekelund menar att det bästa vore om samtliga akutmottagningar ansluter sig till Svar.

– Det är inte för vår skull i första hand utan för akutmottagningarnas egen skull. Då kan man dra nytta av Svar och få möjlighet att jobba strukturerat och systematiskt med sitt kvalitetsarbete, och inte minst jämföra sig med andra akutmottagningar. Det behövs ett kvalitetsregister för att kunna göra det på ett effektivt sätt.

Läs också:

SVAR kan ge svar om undanträngningseffekter

Oro över att misstänkt cancersjuka inte söker vård

Fler söker vård för hjärtinfarkt