I veckan överlämnade regeringens utredare Lena Hallberg betänkandet »Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård« till regeringen. Förslagen ska dels öka statens förutsättningar att göra de insatser som behövs för att nå målen i hälso- och sjukvården, dels ge bättre förutsättningarna för hälso- och sjukvårdens professioner att arbeta kunskapsbaserat.

För att stärka den nationella uppföljningen kring sjukvården föreslår utredningen att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ska få ansvar för att göra uppföljningar och analyser av statliga initiativ, såsom satsningar eller reformer.

Dessutom föreslås att en myndighetsgemensam arbetsgrupp och ett kansli vid Socialstyrelsen ska få ansvar för att sammanställa en bild av tillståndet och utvecklingen av hälso- och sjukvården samt peka ut vilka områden som behöver insatser.

En central del i förslaget är att det årligen ska genomföras en strategisk myndighetsgemensam dialog mellan berörda myndighetschefer och regeringen.

Tanken är att dialogen ska utgöra ett viktigt bidrag till utformningen av statens hälso- och sjukvårdspolitik.

– Att myndigheterna tar ett större ansvar och att man följer upp bättre med Vårdanalys är bra. Det är också bra att man har ett myndighetsgemensamt kansli på Socialstyrelsen som ska identifiera var man behöver göra sina insatser, säger Karin Båtelson, förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Däremot är hon kritisk till att utredningen inte kommer med något förslag om reglerad fortbildning. I stället föreslås att det nationella vårdkompetensrådet vid Socialstyrelsen ska »söka tillfredsställande lösningar avseende professionernas praktiska förutsättningar att utföra sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet i syfte att stödja ett livslångt lärande«.

– Ska man stärka kunskapsstyrningen handlar det enskilt mest viktiga om reglerad fortbildning. Man har inte velat ta i den frågan i utredningen, men man har i alla fall ett förslag att det ska lämnas över till vårdkompetensrådet. Det är bra, eftersom frågan i alla fall inte är av bordet.

Utredningen lämnar flera andra förslag för att stärka förutsättningarna för att arbeta kunskapsbaserat i regioner och kommuner.

Bland annat menar utredningen att kunskapsstöd i högre utsträckning bör utformas utefter den kommunala hälso- och sjukvårdens behov. Dessutom bör staten bidra till att förstärka de regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS) genom att avsätta pengar inom ramen för överenskommelser om god och nära vård.

Ett annat förslag är att regeringen utreder om det ska vara obligatoriskt för kommunerna att ha funktionen medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR).

Enligt Karin Båtelson är det bra att man vill stärka MAR-funktionen i kommunerna.

– Men man har helt missat en väldigt viktig del och det är att man bör införa en funktion med medicinskt ansvarig läkare också. Det räcker inte bara med sjuksköterska och rehab. Det handlar om kontinuitet och förebyggande arbete, och att man får ett helt annat arbetssätt med ökad läkarmedverkan. Det behöver regleras.

Hela betänkandet »Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård« finns att ta del av på regeringens webbplats.