Lars-Magnus Andersson, ordförande i Svenska infektionsläkarföreningen. Foto: Västra Götalandsregionen

Det nya nationella vårdprogrammet är tänkt att utgöra en bas för utredning, handläggning och behandling för patienter med misstänkt och bekräftad covid-19 i Sverige.

– Vi tyckte att det behövdes nationella rekommendationer – ett professionsdokument – där vi samlade kunskapen och tolkade den i svenskt sammanhang. Då tillsatte vi arbetsgrupper i de tre föreningarna som sedan har samarbetat för att ta fram det här, säger Lars-Magnus Andersson, ordförande för Svenska infektionsläkarföreningen, till Läkartidningen.

Dokumentet har sedan gått på remiss till samtliga professionsföreningar inom Svenska läkaresällskapet, Referensgruppen för antiviral terapi och berörda nationella programområden (NPO) i regionernas nationella system för kunskapsstyrning.

– I dokumentet går vi igenom den litteratur vi tycker är relevant och sedan bedömer vi om man kan ge någon rekommendation utifrån det eller inte. Det gäller alla aspekter; diagnostik, initialt omhändertagande, eventuell specifik och understödjande behandling, och även vårdhygieniska metoder för att förhindra smittspridning.

En av utmaningarna med att ta fram vårdprogrammet har varit att kunskapsläget förändras snabbt, berättar Lars-Magnus Andersson. En annan utmaning är att det inte gått att arbeta med evidensgraderingssystem på samma sätt som man brukar göra, eftersom den evidens som finns hittills inte håller så hög vetenskaplig nivå.

– När vi skriver riktlinjer för en sjukdom som funnits länge, som hiv eller hepatit, så finns det ofta väldigt mycket studier och metaanalyser gjorda som man kan hänvisa till. Då är det lättare att göra en systematisk litteratursökning, men det gick inte i det här fallet.

Tanken är att dokumentet ska uppdateras löpande framöver.

– Arbetsgrupperna måste läsa på hela tiden, och om det kommer genombrottsstudier som det här med dexametason för någon vecka sedan, så måste det integreras direkt i dokumentet. Sedan tänker vi ha mer genomgripande revisioner var sjätte månad nu initialt.

Lars-Magnus Andersson är noga med att påpeka att vårdprogrammet inte är ett myndighetsdokument, utan att det är rekommendationer från professionen till professionen.

– Vi får se i vilken mån den integreras i arbetet i de olika regionerna. Men tanken är att kunskapen ska spridas jämnt över landet. Det är vår vision.

Det nationella vårdprogrammet för misstänkt och bekräftad covid-19 finns att ta del av på Svenska infektionsläkarföreningens webbplats.