Antalet fysiska besök vid vårdcentraler har minskat kraftigt under våren, från knappt 1,9 miljoner i januari till knappt 1,1 miljoner i april. Samtidigt har hembesöken och digitala vårdkontakter ökat stort. Enligt en sammanställning från Socialstyrelsen handlar det om en ökning från drygt 26 000 distansbesök i februari till 108 000 i april.

I Sörmlands primärvård har de fysiska besöken i princip minskat till hälften. Å andra sidan har video-, telefon- och hembesök ökat. Anna Ormegard, divisionschef för primärvård i Sörmland, tror att den ökningen ungefär motsvarar minskningen i fysiska besök.

– Fördelen med att man har distriktsläkare som känner sina patienter väl är att de har möjligheten att göra en riskvärdering – vilka behöver vi se på ett fysiskt besök, med vilka räcker ett videobesök eller ett telefonbesök. Med listning på läkare har det varit otroligt positivt, säger hon till Läkartidningen.

Enligt henne har primärvården arbetat hårt för att slippa en vårdskuld. Men det kan också finnas en »okänd vårdskuld«, patienter som inte har sökt vård alls, trots att de skulle behöva det.

– Det som kommer bli en utmaning för oss framöver är att vi kommer att behöva ha stort fokus på rehabilitering och uppföljning av covid-patienter under hösten. Och där kan jag känna att det just nu är väldigt mycket fokus på slutenvården. Men de flesta patienterna med covid är ju faktiskt hemma och rehabiliteringen kommer att ske på vårdcentralerna och i kommunernas regi, säger hon.

I Sörmland har primärvården skapat en ny rehabrutin tillsammans med kommunerna. Och nya samarbeten har fötts även på andra håll.

– V har öppnat upp för problemlösning och samverkan på ett annat sätt än tidigare. Jag har till exempel kontakt med min kollega på Sahlgrenska varje vecka, säger Helen Jarl, primärvårdschef för rehab i Västra Götaland.

Också i hennes verksamhet har sökmönstret ändrats. Rehab har haft omkring en 40-procentig minskning i maj jämfört med maj förra året. Hon tror att det finns ett uppdämt behov av vård som förr eller senare visar sig. Men verksamheten försöker också ställa om och hitta andra vägar, såsom digital hälsa.

– Det kommer vara ett högt tryck, inte minst på primärvård. Vi kanske behöver tänka om – hur möter vi många fler?

Thomas Wallén primärvårdsdirektör i Västra Götaland, lyfter också den digitala omställningen som en nyckelfaktor. Besöken inom Närhälsan online har tredubblats under pandemin.

– Vi insåg direkt att vi inte bara kunde skjuta fram årskontroller och besök för kroniskt sjuka.

Han tror inte att primärvården har någon större vårdskuld som inte kan klaras av i höst, med viss reservation för hur pandemin utvecklar sig. För det är med viss oro han och många andra ser hur befolkningen tycks släppa lite på garden och umgås på ett sätt som Folkhälsomyndigheten inte rekommenderat.

Samtidigt stegras belastningen för provtagning inom primärvården. Thomas Wallén tror att de ska klara det, men det blir en utmaning.

– Vi försöker ta in extrapersonal för att hantera provtagning och ha det i separata spår.

Från fackligt håll finns oro över hur vårdskulden ska hanteras i höst.

– Jag hör från kollegor runt om i regionen att man upplever en stor rädsla för vårdskulden i höst, speciellt eftersom det här extra uppdraget med masstestningen tar resurser lagom till sommaren där vi ska försöka få till semestrar, säger Jakob Nyhlén, ordförande för sektion primärvård inom Västra Götalands läkarförening.

Han pekar på att vårdskulden i primärvården har flera aspekter. Det handlar om framskjutna kontroller för personer med kroniska sjukdomar, men också om att det kan bli en ökad belastning när patienter som varit svårt sjuka i covid-19 kommer hem från sjukhusen.

Samtidigt menar han att digitala besök inte fullt ut kan ersätta fysiska.

– Politiker och chefer är pigga på att prata om digitala besök som lösning på vårdens problem, och jag tror att många årsbesök och uppföljningar – främst av kända patienter – kan göras digitalt. Men det finns många problem som behöver undersökas fysiskt och det skjuter man framför sig.

Samtidigt pekar han på att många patienter har själva valt att vänta med att söka vård av respekt för sjukvårdens utsatta läge under pandemin.

Allt sammantaget blir det ett uppdämt vårdbehov, och för att hantera vårdskulden i höst behöver regionen bland annat se till att medarbetarna får vila och återhämtning, menar Jakob Nyhlén.

– Det är viktigt att vi får ut våra semestrar och att vi inte sliter slut dem som är inne och jobbar. Det får inte heller bli några fler snabba beslut som med masstestningen. Där ser vi också en rädsla för att de ska införa antikroppstestning och lägga det på primärvården också.

Dessutom gäller det att inte lägga ytterligare uppdrag på primärvården överlag.

– Man ger gärna primärvården nya uppgifter men inte nya resurser. Det kan inte fortsätta under hösten.

I Stockholm beräknas den totala kostnaden för sjukvårdens vårdskuld till mellan 1,5 och 2 miljarder kronor. Enligt Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör, står slutenvården för merparten – men även primärvården har ställt in och skjutit upp vård som måste tas igen.

– Primärvården har under en viss period haft färre fysiska besök, men de har fått ställa om sin vård ganska rejält. De har dels fått ta hand om covid-patienter och triagerat dem, dels har de fått ställa om till digital sjukvård i stor utsträckning. Det har påverkat primärvården mycket. Men om du tittar rent ekonomiskt och på antalet patienter är det betydligt mindre förändring än vad slutenvården har.

Även i Stockholm har man identifierat patienter med kroniska sjukdomar som en grupp som fått stå tillbaka.

– I den mån man inte kunnat utföra vården normalt och vården blivit påverkad så är det för patienter med kroniska sjukdomar som har årsuppföljningar och sådant.

I september räknar Region Stockholm med att vården ska vara tillbaka i normal kapacitet, men Björn Eriksson är noga med att påpeka att pandemin fortfarande pågår och att fokus fortsatt ligger på akut och nödvändig vård.

Detta samtidigt som vården nu går in sommarperioden. Därför är det inte riktigt läge att nu börja beta av årskontroller, menar Björn Eriksson.

Om det blir som planerat med normal kapacitet i september, kommer primärvården att kunna ta igen det som stått på vänt?

– Vi hoppas det men vi räknar med att det kommer att ta lång tid.

Ylva Sandström, ordförande för Distriktsläkarföreningen i Stockholm, befarar att vissa av alla de årskontroller som skjutits fram under pandemin inte kommer att genomföras.

– Det är kanske 30 procent av vårt arbete normalt sett som är av den typen. Det ligger kvar, förstås. Jag tror inte att vi kommer kunna ta alla på en regelrätt årskontroll till. Det är nog så att del av dem inte kommer att bli av helt enkelt, säger hon.

Men den kanske största farhågan handlar enligt henne om att sjukhusens problem att ta emot patienter från primärvården för vidare omhändertagande kommer att spilla över på primärvården.

– Om en patient med smärtproblematik behöver en ryggoperation som sedan inte blir av, då är det vi som får ta hand om sjukskrivning, smärtlindring och annat till dess att sjukhuset tar över. Det där är ett större problem för oss, att vi kommer att få ta hand om patienterna som väntar på sjukhusvård.

De digitala besöken har ökat kraftigt i hela landet. Men hur mycket som kan göras på distans beror på vilken kvalitet man accepterar, menar Ylva Sandström.

– Man får väl inse att om man gör det digitalt eller på telefon så blir inte kvaliteten lika hög. Det blir en kompromiss med verkligheten. Man kan kanske klara av en del saker, men med lite sämre kvalitet.

Ylva Sandström pekar dessutom på att vårdcentralerna nu har mindre resurser än normalt eftersom besöken gått ner. Enligt henne har vårdcentralerna dock delvis kompenserats för det med en fast ersättning som baserar sig på februari månad.

På frågan om det kan bli tal om extra resurser till primärvården i höst svarar Björn Eriksson:

– Principen är att man får ersättning för de uppdrag som man gör, precis som vanligt. Den kostnad man har för att ta emot fler patienter, det får man ersättning för.

Men allt beror på hur pandemin utvecklar sig och om det eventuellt kommer en andra våg av smittspridning, säger Björn Eriksson.

– Om det blir som vi tror, det vill säga att vi kan bedriva vård ganska nära det normala från och med september, då är det avtalen som gäller och då ersätter vi också inom de avtal som vi har.

Ylva Sandström menar att det är svårt att säga exakt hur regionen borde göra för att primärvården ska klara att hantera vårdskulden i höst.

– Det är knepigt för att sjukhusvården måste gå före. Det är bra att de gått över till fast ersättning men jag tycker det är tråkigt att de valt att basera det på en kort månad med låg ersättning.

Ylva Sandström anser dock att Region Stockholm skött sig »hyfsat bra« under pandemin vad gäller primärvården.

– De har till exempel inte lagt provtagningen på oss vilket man gjort i andra regioner. Regionen har förstått att primärvården måste sköta sitt grunduppdrag i första hand.