– Mycket har förändrats till det bättre under de senaste fem åren. Regionerna har bland annat blivit bättre på att följa lagen om offentlig upphandling vid köp av bemanningstjänster. Men vi ser också att behoven av att hyra in vårdpersonal trots olika insatser inte har minskat under perioden, utan till och med ökat, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten, i ett pressmeddelande.

Rapporten är en uppföljning till en studie om hyrläkare i primärvården och marknaden för vårdbemanning som Konkurrensverket genomförde 2015.

Enligt rapporten har många vårdcentraler, framför allt i glesbygd, fortfarande svårt att med läkarbemanningen och har därför ett fortsatt stort behov av att hyra in personal.

Kostnaden för hyrpersonal har också ökat med 1,6 miljarder kronor sedan 2015. Totalt landade notan på 5,6 miljarder kronor förra året.

Konkurrensverket pekar på att förklaringen bland annat har att göra med att få läkare väljer att specialisera sig inom allmänmedicin. Det finns också arbetsmiljörelaterade problem som hög arbetsbelastning vilket gör att regionerna har svårt att behålla personal. Dessutom har behovet av att hyra in sjuksköterskor, oftast specialistsjuksköterskor, ökat de senaste åren.

Samtidigt konstateras att det skett flera förbättringar sedan 2015. Det handlar inte minst om regionernas upphandlingar. Enligt Konkurrensverket har regioner blivit bättre på att följa lagen om offentlig upphandling och behovet av kostsamma direktupphandlingar har minskat.

De flesta regioner har infört ett mer centraliserat förfarande för avrop från ramavtalen, vilket enligt Konkurrensverket är positivt eftersom det ger en ökad kontroll. Likaså har de flesta regioner gått över till fasta priser vilket kan bidra till att pressa kostnaderna.

Vad gäller bemanningsföretagen konstaterar Konkurrensverket att nettoomsättningen för de 17 bolag som deltagit flest gånger i regionernas upphandlingar har ökat mellan 2015 och 2018, men den genomsnittliga vinstmarginalen har försämrats under samma period.

Dock kvarstår utmaningar för regionerna. Det handlar bland annat om avtalsuppföljning. En ökad användning av elektroniska avropssystem är enligt Konkurrensverket ett sätt att öka kontrollen och minska risken för otillåtna direktupphandlingar.

– Det skulle sannolikt också minska riskerna för korruption. Större nationell samverkan när det gäller hyrpersonal till vården skulle också kunna innebära fördelar. Inte minst när det gäller samordning av system och rutiner för uppföljning och avrop, säger Rikard Jermsten.

Hela rapporten »Regioners upphandling av vårdpersonal« finns att ta del av på Konkurrensverkets webbplats.