Region Stockholm har under de senaste veckorna sett ett minskat sjukvårdsbehov med anledning av covid-19.

– Samtidigt har vi upplevt en unik ökning av sjukvårdskapaciteten vid våra akutsjukhus och i andra vårdformer som vi innan trodde var helt omöjlig, sa hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson vid en presskonferens på torsdagsförmiddagen.

Han nämnde till exempel att antalet IVA-platser nästan fyrdubblats under den här perioden.

Sammantaget upplever regionen att utvecklingen nu ser så pass god ut att sjukhuset i Älvsjö inte kommer att behövas. Därför beslutade hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna Starbrink (L) på torsdagsmorgonen, på inrådan av Björn Eriksson, att sjukhuset nu kan börja avvecklas.

Var det då onödigt att bygga sjukhuset, frågade Björn Eriksson retoriskt på presskonferensen. Han besvarade sin egen fråga med ett nej – vid tidpunkten beslutet om byggande togs, var kunskaperna om smittan mer begränsade, spridningen eskalerade fort och man ville helt enkelt ta höjd för ett värsta scenario.

– Vi såg på Älvsjö sjukhus lite som man ser en hemförsäkring – något man hoppades slippa använda, men självklart något vi absolut skulle ha, sa Björn Eriksson.

Han hyllade också insatserna av sjukvårdspersonal i regionen och de som gjorde sjukhusbygget möjligt. Och han menade att det är viktigt att ta vara på erfarenheterna regionen fått; att man på så kort tid kunde bygga ett fullt funktionellt och säkert sjukhus.

Socialstyrelsens krisberedskapschef Johanna Sandwall, som också närvarade vid presskonferensen, påpekade att resurser från sjukhuset kommer att finnas till förfogande i andra delar av Sverige.

– De resurser som Socialstyrelsen har skjutit till i form av respiratorer, sängar och medicinteknisk utrustning kommer att kunna komma andra till del om behov uppstår. Likaså, i den dialog vi har med Försvarsmakten om deras resurser, finns alla möjligheter att omlokalisera och bygga nya förmågor efter de behov som finns.

Sjukhuset i Älvsjö byggdes på mindre än två veckor. Det stod klart i mitten av april med 550 platser, inklusive 30 som utrustats för intensivvård genom Försvarsmakten. Kvaliteten på den vården skulle hålla samma nivå som på ett vanligt sjukhus. Inga kompromisser hade gjorts med exempelvis patient-, IT- eller personalsäkerheten, berättade projektgruppen när Läkartidningen gjorde ett besök inne på sjukhuset i april.

Björn Eriksson säger att det är för tidigt att säga vad sjukhuset kostar skattebetalarna. Men i ett mejl till Läkartidningen skriver han att det förhoppningsvis kommer bli tydligare nu när det finns ett slutdatum.

Henrik Jörnvall, anestesiolog och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, är en av medlemmarna i projektgruppen. Och han tycker beslutet att avveckla sjukhuset i Älvsjö, är rimligt.

– Att det skulle avvecklas någon gång är ju inget konstigt. Den andra aspekten, tiden då det avvecklas, kan man ha lite olika teorier om – men faktum är att vi har klarat »peaken«. Även om vårdbehovet går upp väldigt mycket, kommer det knappast nå de nivåer som vi redan har klarat.

En tredje aspekt som Henrik Jörnvall nämner, är användningsområdet. Eventuellt hade sjukhuset i Älvsjö kunnat användas för rehabilitering. Men där säger han sig inte ha tillräcklig insyn för att kommentera det.

– I den mån det inte skulle fungera med den vårdnivån, får man väl styra upp på befintliga vårdgolv, så att säga.

Henrik Jörnvall är glad att sjukhuset i Älvsjö har funnits, det har varit som »en försäkring«. Men han tror även att det kan ha stimulerat den övriga vården att anstränga sig mer för att klara sig utan Älvsjö, och han parafraserar läkaren och en av grundarna till svenska Läkare utan gränser:

– Johan von Schreeb sa det bra – har man inte en plan B, tenderar plan A att haverera. Jag tycker det var smart sagt. Jag tror sjukhuset i Älvsjö har sporrat sjukvården.

 

Läs även:

»Det här sjukhusbygget är unikt«

Nytt sjukhus byggs i Stockholm

Inga nya patienter till fältsjukhuset i Göteborg