Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Foto: Johan Wingborg

Under pandemin har det blivit tydligt att neurologiska och kognitiva symtom är relativt vanliga hos patienter som är svårt sjuka i covid-19.

I en studie som publiceras i Neurology har forskare vid Göteborgs universitet nu följt vårdförloppet hos 47 patienter med olika grader av sjukdomen med hjälp av två känsliga biomarkörer för hjärnskada.

– Hos dem som är svårt sjuka, och även dem som är måttligt sjuka, förekommer det förhållandevis ofta en påverkan på hjärnan, mätt med de här biokemiska markörerna, säger Magnus Gisslén, som är professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin och en av forskarna bakom studien.

– Hos dem som är så svårt sjuka att de behöver intensivvård ser vi även en påverkan på nervcellerna, fortsätter han.

Studien omfattar 18 svårt sjuka patienter som vårdats i respirator, 9 måttligt sjuka som var inlagda men inte behövde respiratorvård och 20 lindrigare sjuka som inte behövt sjukhusvård. De jämfördes med 33 ålders- och könsmatchade kontrollpersoner utan covid-19.

– Det blir intressant att se om vi kan bromsa påverkan på hjärnan med nya behandlingar – till exempel med lågdoskortisonbehandling med dexametason, som sannolikt blir standard i Sverige och andra länder, säger Magnus Gisslén.

Han konstaterar att studien inte ger svar på vad som orsakar påverkan på hjärnan.

– Beror det på den väldigt kraftiga immunaktiveringen som man ser vid covid-19, eller beror det på själva viruset? Det vet vi inte ännu. Här behövs det mer forskning.

Det är också för tidigt att uttala sig om eventuella bestående skador, betonar han.

– Det kan vara så att det här är övergående eller att det inte har någon klinisk betydelse hos de flesta. Men det vet vi inte, säger Magnus Gisslen.

En svaghet med studien anser han är att det inte gått att koppla graden av neurologiska symtom till nivån av de aktuella biomarkörerna.

– Det har inte varit möjligt att genomföra neurologiska och radiologiska undersökningar på dem som ligger på intensivvården, säger Magnus Gisslén.

Två biomarkörer studerades:

GFAp, gliafibrillärt surt protein, finns normalt i hjärnans astrocyter, men läcker ut vid skada eller överaktivering.

NfL, neurofilament light, ska normalt finnas inuti nervcellsutskotten och stabilisera dem, men läcker ut i blodet om de skadas.

Läs också:

Studie: Behandling med kortison minskar risken att dö i covid-19