– Jag ser enbart utvecklingsmöjligheter. Här har vi två kompletta och väl fungerande vårdsystem i respektive land som verkat parallellt i årtionden. Finns möjligheter till vårdsamverkan över gränsen som gagnar patienterna, så ska vi använda oss av dem, säger Göran Hallman, folkhälsopolitisk strateg vid Region Jämtland Härjedalen.
Han pekar i första hand på akuta patienter som en naturlig förlängning av det samarbete som inletts mellan vårdenheterna Funäsdalen och Röros.
– Nuvarande regelverk är något ålderdomligt och tillåter inte ett mer långtgående samarbete som bygger på att norska ambulanser ska kunna hämta patienter i Sverige för akutsjukvård. Men vi har bistått med underlag för att få upp frågan till riksdagsdebatt och fått positiva besked från regeringen att man skyndsamt ska försöka hitta en lösning. Så jag tror att det kommer positiva besked, säger Göran Hallman.
Han har även förhoppningar om att den pandemistängda gränsen kan öppna tidigare för de patienter i Funäsdalen som behöver sjukhusvård i Röros eller Tynset.
– Det verkar finnas en öppning från Norge och från början var inriktningen en ännu mer stängd gräns, men man har fått lätta på bestämmelserna för att få in svensk personal som bidrar inom vården.
– Så förhoppningen är att vi kan få ett klartecken relativt snart. Tills vidare har vi en muntlig överenskommelse med de norska vårdgivarna om att vi kan fortsätta skicka remisser och därmed sätta patienterna i Norge på väntelista för dem som inte väljer Östersund.
Inriktningen med det nya vårdsamarbetet i västra Härjedalen har varit att det skulle göras en utvärdering efter tre år. Nu förskjuter pandemin den fasen till någon gång under 2021, men Göran Hallman vänder sig mot att det skulle handla om ett tidsbundet projekt.
– Projekt tenderar att bli kortlivade och rinna ut i sanden. Vi har från första början haft en betoning på att det ska vara ett utvecklingsarbete med en lärandeprocess för personal och respektive organisationer. Allt pekar mot att vi kommer att fortsätta med remisser till norska sjukhus eftersom det fungerat väl och det finns heller inga ekonomiska skäl att gå tillbaka eftersom sjukresorna blir betydligt billigare.
– Det är förhållandevis små fadäser som man kan peka på som inte fungerat i vissa fall. Dit hör att en del patienter fått uppfattningen – utifrån information från läkare i Norge – att remittering vidare till St Olav är en möjlighet, trots att avtalet tydligt säger att vidareföring till Östersund gäller om det behövs en vårdnivå utöver Tynset.
Även längs övriga gränslandet – norrut i länet – ser Göran Hallman på sikt möjlighet att öppna vården över gränsen.
Han nämner den kraftiga expansion som sker i Storlien, den västligaste kommundelen i Åre, och att närheten till primärvården i Meråker på andra sidan gränsen är intressant som resurs för svenska patienter.
Ännu längre norrut i Frostviken – gränslandet mot Norge i Strömsunds kommun – har de boende närmare till ett norskt sjukhus, Namsos, som en möjlighet att korta vårdavstånden.
Regionen hoppas också att arbetet över gränsen ska leda till ett närmare samarbete mellan Östersunds sjukhus och St Olav.
– Det är en fantastisk kunskapsresurs som ett av norra Europas modernaste universitetssjukhus och ett exempel på samarbete skulle kunna vara helikoptertransporter av strokepatienter för trombektomi vid St Olav, säger Göran Hallman.
Läs också:
Smidigare vård när Härjedalen skickar patienter till Norge
(uppdaterad 2020-06-09)
