Med bättre tillgång till vårddata hade läkare och forskare kunnat få tillgång till vitala kunskaper under coronapandemin. Man hade till exempel fortare kunnat se om den behandling man satte in hade önskad effekt. Kanske hade man inte behövt vänta på den nyligen publicerade studien om kortisons effekt på svårt sjuka. En anonymiserad nationell covid-19-databas »hade varit ett fantastiskt hjälpmedel och fullt möjlig ur integritetssynpunkt«.

Det skriver tolv personer på Svenska Dagbladet debatt, däribland Karolinska institutets rektor Ole Petter Ottersen, Sahlgrenska universitetssjukhusets direktör Ann-Marie Wennberg, Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren, och Svenska läkaresällskapets ordförande Tobias Alfvén.

Sverige har stora ambitioner för e-hälsan i landet och ska med regeringens och Sveriges Kommuner och regioners gemensamma mål »Vision e-hälsa 2025« bli bäst i världen. Men Sverige »ligger efter jämförbara länder med samordnad hälso- och vårddata«, skriver debattörerna. De menar att det saknas samordning, struktur och ledarskap.

De har därför fyra förslag till regeringen:

  • Utveckla och genomför en nationell handlingsplan för lagring, insamling, delning och användning av hälso-, vård- och forskningsdata.
  • Prioritera översyn av lagar om integritetssäker delning av data nationellt mellan akademi, hälso- och sjukvård, företag, omsorg och patienter. Regeringen bör dessutom se över dagens krav på aktivt samtycke till patientinformation, sammanhållen journalföring och informationsdelning.
  • Gör en guide för tolkning av befintliga lagar.
  • Delta aktivt i EU:s arbete för samordning av hälso- och vårddata.

Hela debattartikeln finns på SvD:s webbplats.