Bakom artikeln i Dagens Nyheter står Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet, Karin Hugelius, specialistsjuksköterska och lektor vid Örebro universitet, Yohan Robinson, adjungerad universitetslektor och docent i ortopedi vid Göteborgs universitet och Andreas Wladis, professor i katastrofmedicin och överläkare i kirurgi, Linköpings universitet.
De menar att pandemin tydligt visar att svenska läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal behöver ha grundläggande kunskaper om krishantering och hur svensk sjukvård organiseras och ställs om vid särskilda händelser och pandemier.
För att vara mentalt förberedd behövs också en stabil grundutbildning och återkommande övningar där katastrofmedicin tas upp som ett obligatoriskt inslag.
Samtidigt pekar man på att nedmonteringen av svensk försvarsmedicin i början av 2000-talet fått stora effekter på den katastrofmedicinska kompetensen i Sverige.
»Där det tidigare fanns ett stort antal fältsjukhus, kurser och övningar för sjukvårdspersonal, finns nu bara spår kvar«, skriver artikelförfattarna.
De uppmanar nu utbildningsdepartementet att se över högskoleförordningen och de nationella kunskapsmålen för både läkarutbildningen och andra vårdutbildningar, och att departementet uppdrar åt lärosätena att se över undervisningen i katastrofmedicin.
Målet bör vara att alla läkare och sjuksköterskor både får teoretisk kunskap och övning på katastrofmedicinska situationer.
I artikeln föreslås också att regionerna årligen genomför egenkontroll av den katastrofmedicinska beredskapen, vilken ska inkludera regelbundna övningar och simuleringar med ett plötsligt behov av många fler vårdplatser.
Dessutom vill debattörerna att Sveriges Kommuner och regioner (SKR) i samråd med regionerna ger svensk sjukvårdspersonal rätt till tjänstledigt för arbete vid kriser och katastrofer utomlands i syfte att ge ökad erfarenhet.
