I början av juli gav regeringen flera myndigheter i uppdrag att förbereda för nya utbrott. Folkhälsomyndigheten fick ett nyckeluppdrag: att beskriva hur smittspridningen kan komma att utvecklas. Det uppdraget ska sedan kunna ligga till grund för de uppdrag som Läkemedelsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Socialstyrelsen har.

Nu redovisar Folkhälsomyndigheten sitt uppdrag. Där simulerar de utvecklingen under tre scenarion som sträcker sig drygt ett år fram, till den 1 september 2021. Alla scenarion bygger på rapporterade fall från alla regioner från slutet av februari till början av juli.

Enligt det som kallas scenario 0 fortsätter dagens förhållandevis låga nivå. Det ger en avtagande smittspridning genom hela perioden. I Stockholm har spridningen i princip försvunnit under hösten/vintern, medan Skåne får vänta lite längre.

De andra två scenarierna illustrerar en ökad spridning. Folkhälsomyndigheten påpekar att det är hypotetiska förlopp, och att de inte ska tolkas som prognoser.

Scenario 1 utgår från en ökad, ojämn spridning som tilltar snabbt till hösten, och som sedan klingar av. Det här scenariot kan dock se ganska olika ut i olika regioner. I Blekinge börjar det gå nedåt i september/oktober, men nedgången bromsas upp något under vintern och regionen ligger i så fall under ett nytt fall per dag i mars/april nästa år.

I Dalarna går det i stället ned ganska mycket under sommaren, för att raskt nås av en ny topp i september på nästan lika höga siffror som under våren. Sedan går det fort nedåt igen för att följas av en ny, lägre, topp i februari.

Scenario 2 visar en mer utdragen och jämnt ökande spridning. I exempelvis Jämtlands fall innebär det en nedgång med ett par platåer, som följs av en svag uppgång nästa sommar. Det är en utveckling som i detta scenario syns hos flera regioner, men på lite olika nivåer. Stockholms scenario 2 skulle innebära en ökning i höst till 40–50 nya fall per dag, som nästa sommar har gått ned till ungefär de nivåer regionen har nu.

Folkhälsomyndigheten har även utifrån modellerna beräknat dödstalen per dag. Men eftersom de i regel är låga och myndigheten konstant avrundat uppåt, blir de också missvisande i värstascenariot där ytterligare omkring 7 000 personer skulle avlida i smittans spår fram till nästa höst.

Aftonbladet frågade myndigheten hur siffrorna ska tolkas.

»Det var fel i filerna. Vi hade av misstag avrundat uppåt överallt vilket gjorde att det blev fel då det är små tal, under 1, i de flesta regioner«, skriver analyschef Lisa Brouwers i ett mejl till tidningen och tillägger att siffrorna ska revideras.

Rapporten finns på Folkhälsomyndighetens webbplats.