– Jag upplevde att mediabilden inte riktigt harmonierade med min egen och kände ett ansvar för att addera något till de staplar och siffror som rapporterades. Ett ansvar för att göra intensivvården mer begriplig utan att för den skull vara alarmistisk, säger hon.
Det Karin Hildebrand reagerade på var skillnaden mellan sin egen bild av situationen och hur vänner uppfattade den utifrån mediarapporteringen. Hon tyckte att allvaret i situationen med covid-19 hade kommit fram för lite. När hon gav sin egen bild i Aktuellt fick hon mycket positiv feedback, både från kollegor och allmänheten.
Fram till att pandemin kom till Sverige och covid-patienter började tas emot inom vården arbetade Karin Hildebrand, som är specialist i internmedicin, kardiologi och anestesi och intensivvård, halvtid på IVA inom Södersjukhuset. Dessutom arbetade hon halvtid som regionalt donationsansvarig läkare för Stockholm och Gotland.
Men sedan mars arbetar hon heltid på IVA och när det så kallade krislägesavtalet infördes kom hon direkt att omfattas av det. För Karin Hildebrands del innebär det återkommande 14-timmarsdagar och en snittarbetstid på 55 timmar i veckan.
– Vi har fått schema varje fredag till nästa vecka, säger hon.
Karin Hildebrand klagar dock inte utan konstaterar bara att »det är som det är«.
– Trots extrem arbetsbelastning har det varit väldigt god stämning och sammanhållning. Det har varit väldigt tydligt vad vi ägnar oss åt och varför, säger hon.
– Det är klart att det varit tufft och inneburit många timmars jobb men det har faktiskt fungerat bättre än förväntat.
Karin Hildebrand tror att sjuksköterskorna generellt sett haft det ännu kämpigare än läkarna.
– Deras schemaläggning har varit tuff. Många har fått nya arbetsuppgifter och de har schemalagts i 12- till 15-timmarspass. Då står de på en sal nära en svårt sjuk patient, i full skyddsutrustning. Den enda gången de kan lämna salen är om de blir avlösta. För att de ska kunna gå på toaletten måste det komma in någon och lösa av dem. Och när det var som mest fanns det ingen som kunde lösa av, konstaterar hon.
Efter Karin Hildebrands första framträdande i Aktuellt får hon återkommande förfrågningar om att vara med i olika medier. Vid flera tillfällen har hon tackat ja och bland annat har hon varit med i ett reportage om arbetet med covid-patienter i Aktuellt och i ett reportage med samma tema i Dagens Nyheter. Men samtidigt har hon valt att säga nej till mycket.
– Om jag tror att jag kan tillföra något, så kan jag vara med. Men inte hur ofta som helst och inte i vilket forum som helst, säger hon.
Det finns flera saker hon kan tänka sig att prata om igen.
– Bristen på utrustning inledningsvis var oacceptabel, där kan vi inte hamna igen, säger hon.
Vidare menar Karin Hildebrand att behovet av intensivvårdsplatser har påtalats av professionen i många år och att pandemin har tydliggjort att det inte går att hela tiden ligga på gränsen till den maximala kapaciteten.
– Resursfördelningen i svensk sjukvård behöver ses över. Jag upplever att många delar av sjukvårdssystemet har tagit ett enormt ansvar och visat en fantastisk lojalitet med den sjuka patienten och med varandra. För framtiden behöver fundamenten i svensk sjukvård såsom akutsjukvård och primärvård förstärkas, säger hon.
När Läkartidningen besöker Karin Hildebrand på IVA på Södersjukhuset har belastningen på arbetsplatsen gått ner kraftigt jämfört med i mitten av april då en arbetstopp nåddes. Under sommaren kommer IVA dock att ha 25 platser jämfört med de 14 som var fallet förra sommaren. Efter sommaren väntar förmodligen fortsatt arbete med covid-patienter men framför allt, påpekar Karin Hildebrand, kan det komma att handla om att jobba med vård som har skjutits upp.
