I dag finns inga nationella beredskapslager i Sverige. De lager som byggdes upp efter andra världskriget har succesivt avvecklats. Tidigare hade statliga Apoteket ansvar för att lagerhålla vissa mediciner i kristider och staten har haft vissa lager av sjukvårdsutrustning. Men i dag är det regionerna som ansvarar för att ha en beredskap.
De flesta regioner har dessutom gått över till så kallade just-in-time-leveranser, vilket gör att det inte finns några stora lager ute i regionerna vid eventuella kriser.
Behovet av en bättre beredskap lyftes redan förra hösten när Apotekstjänst hade stora problem med leveranser av förbrukningsartiklar till fem regioner. Coronakrisen har gjort frågan än mer aktuell – och nu vill alltså regeringen tillsätta en utredning om en nationellt samordnad försörjningsberedskap, rapporterar Sveriges Radio.
– Vi har sett under pandemin att vi har haft brister, både i form av lagerhållning av läkemedel och skyddsmateriel. Men vi ser också när Europa stängde ned, att vi fick problem med leveranser av viktiga varor. Det där sätter ljuset på att Sverige inte har en tillräckligt stark försörjningsberedskap i dag, säger inrikesminister Mikael Damberg (S), till radion.
Innan utredningen tillsätts ska Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) analysera frågan. Arbetet ska påbörjas omedelbart och vara klart i november.
– Det är ganska svåra och komplexa frågor, och det är viktigt, särskilt när man ska bygga upp nationella förmågor på det här området, att man gör rätt avgränsningar och fokuserar på rätt saker. Därför vill vi ha FOI:s expertkunskaper när vi går vidare med det här arbetet, säger Mikael Damberg.
Enligt uppdraget ska FOI särskilt titta på Finland, som har en modell för nationell försörjningsberedskap. Mikael Damberg poängterar också att det inte bara handlar om hälso- och sjukvårdens beredskap – utan även om områden som livsmedel, dricksvatten, transport och energi.
