Katharina Stibrant Sunnerhagen, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Foto: Magnus Gotander

I Region Västra Götaland såg det inledningsvis lugnt ut, men i slutet av februari började man se fall av covid-19.

– Med erfarenheter av sena effekter av polioepidemin i bagaget reagerade jag direkt och påtalade för sjukhusledningen att vi behövde tänka framåt på rehabilitering, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen, överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg samt professor i rehabiliteringsmedicin vid Göteborgs universitet.

Hon skapade en arbetsgrupp tillsammans med chefen för neurosjukvården, chefen för arbetsterapi/fysioterapi samt en kollega från en strokeenhet och satte samman ett styrdokument.

– Vi beskrev att »så här vill vi ha det« och levererade ett recept på hur man skulle arbeta. Målet är att bygga ett flöde genom sjukhuset och se till att varje patient, oavsett om man har haft covid-19, stroke eller trauma mot hjärnan, får rätt rehabilitering – och här arbetar vi med tydlig sortering, säger hon.

Vad gäller resurser har det saknats erfaren rehabiliteringspersonal, men här har man försökt stärka upp med extrapersonal, exempelvis permitterade flygvärdinnor.

– Många covid-19-patienter behöver också hjälp både med att kommunicera och att svälja. Vi har behövt göra ovanligt många sväljundersökningar, vilket kräver fler videoskop än vad som fanns på sjukhuset, exemplifierar hon.

Sex veckor efter utskrivning kontaktas patienterna igen per telefon och får svara på ett antal frågor, som om de har gått ner i vikt, om de klarar att lämna lägenheten och liknande.

– Här pågår ett projekt, där vi har ett team som bedömer var skon klämmer och på vilken nivå patienten ska få fortsatt hjälp: inom primärvården eller på en specialistmottagning, säger hon.

Katharina Stibrant Sunnerhagen lyfter också vårdpersonalens behov – det har funnits osäkerhet inom både primärvård och kommun om hur man ska hjälpa människor med deras andningssvårigheter.

– Där har vi stor erfarenhet och har både delat ett rutindokument – så de har något att utgå från – och varit tydliga med att säga »hör av er till oss, vi är här för att hjälpa till«, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen.