— Man underskattar behovet av en specialist i allmänmedicin. Det här känns som ett jätteexperiment, säger Bengt-Olof Staffas, chef för Capio Gävle.
I Region Gävleborg pågår ett arbete med att revidera den tio år gamla »handboken för hälsoval«, som styr hälsocentralerna i länet. Tanken är det nya vårdvalsystemet ska anpassas bättre till dagens verklighet. Nu är ett första förslag klart.
Enligt detta ges hälsocentralerna större frihet att utforma verksamheten. Bland annat slopas det nuvarande kravet på att en specialist i allmänmedicin ska vara på plats varje dag, och hälsocentralen får också friare tyglar att bestämma över sina öppettider.
Hälsomottagningen ska ha läkarmottagning och sjuksköterskemottagning under öppettiderna. Då ska det finnas tillgång till en specialist i allmänmedicin – antingen fysiskt, digitalt eller på telefon. Som lägsta krav ska en specialist i allmänmedicin finnas fysiskt på enheten varje vecka, enligt förslaget.
Bakgrunden är att många regiondrivna hälsocentraler har svårt att få ihop läkarbemanningen, med dyra hyrläkarnotor som en följd. Det nya systemet gör det möjligt för hälsocentraler i glesbygd att överleva, enligt regionrådet Magnus Svensson (C), som är ordförande i den styrgrupp som leder arbetet med den nya hälsovalshandboken.
När det gäller öppettider står det att hälsocentralen ska ha mottagningsbehov som »möter invånarnas behov av såväl akuta som planerade insatser«. Vad det innebär kan variera, menar Magnus Svensson. På en del hälsocentraler kan det innebära begränsade öppettider, på andra att man även har öppet helger och kvällar. Samtidigt ska det bli lättare att boka digitala besök med en läkare eller sjuksköterska. Nästa år ska regionen breddinföra ett nytt system för digitala vårdmöten.
Men det kommer kritik mot det nya systemet från flera håll. Bengt-Olof Staffas på Capio Gävle beskriver det som en radikal försämring, som främst drabbar multisjuka äldre och boende på mindre orter som riskerar att se sina hälsocentraler avlövas på medicinsk kompetens.
– Min stora kritik handlar om att det måste finnas ett medicinskt ledarskap – som jag menar ska vara en specialist i allmänmedicin – som tar ansvar för alla delar av verksamheten och ser till att det sker en utveckling på varje hälsocentral, säger Bengt-Olof Staffas.
Han påpekar att han inte har något emot ökad digitalisering, men att det finns en politisk övertro till att sköta vård på distans. Han är även kritisk till – och förvånad över – att det nuvarande ersättningssystemet enligt förslaget ska bibehållas, trots att kraven förändras.
– Det innebär att en hälsocentral kan bemanna ner kraftigt men få samma ersättning. I min värld torde en hälsocentral som inte har bemannat och öppet alla dagar, ha en lägre ersättning. Nu sänker man ribban och anpassar sig till hälsocentralerna som inte klarar av dagens kravspecifikation, säger han och tillägger:
– Som privat aktör skulle jag kunna tycka det är bra: »Vi får samma pengar, men mindre krav. Vi kör på det här!«. Men jag vill hellre se ökade krav och utveckling än avveckling.
Om förslaget blir verklighet ser han flera risker. Drivkraften för hälsocentralerna att anstränga sig försvinner – särskilt i glesbygd där det saknas konkurrens. Läkarbristen förvärras, äldre multisjuka drabbas hårt och klyftan mellan primärvården i glesbygd och städer växer.
– Möjligheterna att bemanna med spetskompetens försämras. Läkare kommer inte söka sig till hälsocentraler som har öppet någon enstaka dag i veckan. Jag tycker man skickar en aggressiv signal att rollen som läkare inte behövs, säger Bengt-Olof Staffas.
Även från läkarfackligt håll riktas kritik mot det nya regelverket.
– Med en ökande andel äldre i befolkning, som dessutom har ett ökande sjukvårdsbehov med stigande ålder – i en region som Gävleborg – som har minst antal sjukhusplatser per 1 000 invånare, så är det klart att vårdcentraler med daglig läkarbemanningen behövs och övertron på IT–satsningar och videobedömningar kan inte ersätta det, skriver Dagmar Edung från Svenska distriktsläkarföreningen i Gävleborg i ett mejl till Läkartidningen.
Den 29 september ska ett slutgiltigt förslag om nytt hälsovalssystem presenteras för regionpolitikerna. Beslut väntas fattas av regionfullmäktige i november. Det reviderade systemet planeras sedan träda i kraft vid halvårsskiftet 2021.
Om det röstas igenom återstår dock att se. Förslaget är omstritt även bland politikerna. Moderaternas regionråd Patrik Stenvard har varnat för att förslaget kommer att leda till stora nedskärningar i primärvården. I Hudiksvalls Tidning frågar han sig vart patienterna ska vända sig om hälsocentralerna drar ner på bemanningen och håller stängt flera dagar i veckan.
– Med de väntetider och de brister i tillgängligheten som råder inom sjukvården är det mer vård vi behöver i länet, inte mindre. Förslaget går i helt fel riktning, säger han till lokaltidningen.
(uppdaterad 2020-08-25)