Nu rullar avtalsrörelsen igång på nytt

I våras sattes avtalsrörelsen 2020 på paus. Det gamla centrala avtalet för 33 000 läkare som egentligen skulle ha löpt ut sista mars, förlängdes till 31 oktober.

Ute i landets lokala läkarföreningar börjar en oro märkas. Kommer Sveriges Kommuner och regioner (SKR) och Sobona och Läkarförbundet bli klara i tid?

– Det finns en oro att nationella löneförhandlingar – ja, hela avtalsperioden – kommer att frysa inne. Det skulle vara väldigt snabbt marscherat om det blir klart i oktober, säger Lars Rocksén, ordförande i Ångermanlands läkarförening.

Nu rullar förhandlingarna igång. Parterna har bokat in nya förhandlingsdatum med start i september.

– Vi kommer inom kort öka intensiteten i våra samtal igen, säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren, som leder förhandlingsdelegationen.

Hon är medveten om oron bland medlemmarna, som hon beskriver som befogad.

– Många undrar vad som händer och lokalföreningarna frågar om de kan komma igång med dialogen lokalt. Och några saker, sådant som utvecklingssamtal, kan man så klart börja med.

Hur stor är risken att ni inte hinner?

– Vi är fullt inställda på att förhandla. Enligt WHO kan pandemin fortgå till 2022. Då måste vi vara uthålliga och se till att upprätthålla de vanliga funktionerna. Det gäller också avtalsfrågor.

Vad händer om ni inte skulle hinna?

– Det får vi ta då. Nu avser vi att förhandla enligt plan.

Årets avtalsrörelse är unik. När Läkarförbundet lämnade över sina yrkanden till motparterna SKR och Sobona den 19 december hade flera sjukhus i Stockholm lagt storvarsel. Samtidigt larmade läkarkåren om bristande arbetsmiljö, dåliga arbetsvillkor och alltför hård belastning. Och så dessutom – en pandemi.

Läkarförbundets yrkande från i december innehåller bland annat krav på löneökningar på 3 procent i ett ettårsavtal, vilket även är i linje med industrifackens yrkanden. Läkarförbundet vill också att faktorerna för jour och beredskap omvärderas, eftersom arbetstyngden och närvarokraven har ökat. Andra krav är att öka möjligheterna till ett långt arbetsliv, införa möjlighet till jourbefrielse för äldre och gravida och ha bättre incitament för läkare att bli chefer i hälso- och sjukvården.

SKR vill däremot se sifferlösa och långa avtal, vilket ska ge regionerna större frihet att anpassa arbetssätt och löner efter lokala förutsättningar.

Kommer ni justera yrkandena på grund av pandemin?

–  Nej. Våra yrkanden ligger kvar på bordet. Vi ser samma behov och samma utmaningar. Vi såg redan innan att läkarna arbetade väldigt mycket och att behovet av att säkerställa vila och återhämtning var stort. Och det har blivit ännu större, säger Heidi Stensmyren och tillägger:

– Läkarna är en avgörande samhällsresurs för att klara kriser som pandemin. Efterfrågan på vår kompetens är väldigt hög. Läkarna måste ha hållbara villkor för att hälso- och sjukvården ska bli hållbar.

Hon lyfter fram läkarnas beredskap som ett exempel.

– Många som har varit i beredskap har kallats in mycket under pandemin och belastningen har varit hög. Då är det viktigt att exempelvis beredskapsersättningen är utformad så att de får vila och återhämtning.

Enligt Läkarförbundets chefsförhandlare Peter Wursé var årets avtalsförhandlingar redan före pandemin ovanligt komplexa. Konjunkturens utveckling var svårbedömd, många regioner stod inför rekordstora sparpaket. Dessutom pågår ett arbete om förändrade regler i arbetsrätten, den så kallade LAS-utredningen, som kan påverka utfallet. Utredningen är ett resultat av januariavtalet och syftet är att öka flexibiliteten på den svenska arbetsmarknaden och samtidigt värna om balansen mellan parterna på arbetsmarknaden och se till att godtyckliga uppsägningar undviks.

Betänkandet »En moderniserad arbetsrätt« överlämnades till regeringen i juni. Saco, där Läkarförbundet ingår, är mycket kritiskt till förslagen som man menar skulle innebära betydligt försämrad anställningstrygghet och otrygga arbetsplatser. Ett exempel är att det inte skulle gå att ogiltigförklara uppsägningar om arbetsgivaren har upp till 15 anställda, även om de har skett utan saklig grund. I praktiken innebär det, enligt Saco, att det blir svårt för den anställda att driva en process om felaktig uppsägning.

Hur påverkar utredningen om arbetsrätten årets avtalsrörelse?

– Det funderar vi självklart också över. Utredningen ligger ju i tid dikt an med avtalsrörelsen. Det är två stora skeenden som måste hanteras parallellt. Arbetsrätten har två alternativa spår: lagstiftning eller förhandling mellan parterna. Men vi förutsätter att alla parter kan hantera det som två parallella händelser.

Heidi Stensmyren säger att Läkarförbundet särskilt noga följer de unga läkarnas situation.

– Jag är oroad över att så många nyutbildade och unga läkare inte tas tillvara bättre på arbetsmarknaden. Vi har många som vikarierar under otrygga anställningsförhållanden samtidigt som hälso- och sjukvården har ett stort behov av deras kompetens. Situationen där de inte kan röra sig på arbetsmarknaden då antalet AT-tjänster begränsas utnyttjas.

Läs även:

Läkarnas avtalsrörelse skjuts upp

SKR vill ha ett sifferlöst avtal

Lägstanivå viktigt krav från läkarkåren inför avtal 2020

Dold arbetstid hjärtefråga för Läkarförbundets chefsförhandlare