För fem år sedan byggdes ett intensivvårdsrum om på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) i Borås. Ny belysning med cykliskt ljus som följer och förstärker dygnets rytm sattes in och ljuden på larmen justerades. Rummet fick också en fåtölj, uteplats och lugnande färger – men samma mängd textilier som tidigare.

Bakom initiativet står Fredrika Sundberg, filosofie doktor i vårdvetenskap på Högskolan i Borås. Hon har tidigare arbetat som sjuksköterska inom intensivvården och även varit skyddsombud. Hennes egen erfarenhet är att det största problemet i intensivvården är höga ljud.

I sin avhandling »A room designed for caring – experiences from an evidence-based designed intensive care environment« har hon undersökt om och i så fall hur ett intensivvårdsrum som designats utifrån principer om evidensbaserad design, kan påverka säkerhet, välbefinnande och vårdande, för patienter, anhöriga och vårdpersonal.

En förstudie till avhandlingen visade att ljudnivån i intensivvårdsrum ligger högt över de nivåer som rekommenderas för vården av WHO. Vissa ljud kan nå över 100 decibel. Ett annat problem är att belysningen är så skarp att personalen struntar i att tända för att skydda patienten. Men det innebär samtidigt att de måste arbeta med bristfällig belysning.

Personalen som arbetade i det omgjorda rummet intervjuades och observerades både i det nya intensivvårdsrummet och i vanliga intensivvårdssalar. Anhöriga fick svara på enkäter och 2 000 patientjournaler gicks igenom för att få svar på om rummet hade någon effekt på arbetsmiljön.

Resultatet visade att intensivvårdsrummet på Södra Älvsborgs sjukhus var uppskattat både av patienter och personal. Patientsäkerheten var oförändrad, liksom möjligheterna att upprätthålla en god vårdhygien. Samtidigt upplevde personalen att de arbetade och kommunicerade bättre i det omgjorda rummet. De kände sig mindre trötta och tyckte att de gav patienterna bättre omvårdnad.

– När jag observerade dem kunde jag se att de tänkte efter mer, inte följde olika checklistor lika slaviskt och prioriterade patienten. De uppgav också att den hemlika miljön fick dem att tänka snabbare. Det styrktes av de anhöriga, som upplevde miljön som mer lättfattlig och begriplig än den som är i ett vanligt intensivvårdsrum, säger Fredrika Sundberg till Sunt arbetsliv.

Nu när många nya sjukhusbyggen är på gång runt om i landet tycker hon att man bör tänka på en rad aspekter för att förbättra intensivvårdsmiljön. Exempelvis att bygga in ljudabsorbenter i väggar och tak, integrera naturen i rummets design och installera bra belysning.

– Det här är viktig kunskap inte minst inför kommande pandemier. Genom att förbättra miljön på IVA kan personalen få mer ork och kraft i tuffa arbetssituationer, oavsett om det är pandemier eller andra arbetstoppar, säger Fredrika Sundberg i ett pressmeddelande.