– Det har funnits privata aktörer som varit villiga att hjälpa till men det har inte alltid varit så. I en krissituation kan man inte enbart vänta på att det ska finnas en vilja, säger socialminister Lena Hallengren (S) till Dagens Nyheter.
Som Läkartidningen tidigare har berättat breddar regeringen uppdraget för den så kallade beredskapsutredningen. Den ska bland annat titta på behovet av beredskapsapotek och vilken roll de statliga företagen Apoteket och Apoteket produktion och laboratorier ska ha. Och sedan tidigare har uppdraget inkluderat att se över privata aktörers roll inom materiel- och läkemedelsförsörjning, såsom apotek och läkemedelstillverkare.
Men regeringen vill nu även utreda privata vårdgivares roll.
– Vi ska också titta på hur hälso- och sjukvårdspersonal skulle vara skyldiga att bistå regionen i en kris eller vid höjd beredskap, säger Lena Hallengren till DN.
I Stockholm är vårdgivare anslutna till vårdvalet redan skyldiga att ställa upp vid kris. Under våren har privat vårdpersonal snabbutbildats och ryckt in på sjukhusen.
– Man kan hamna i en situation där det saknas avtal men där man behöver kunna ta del av all den vårdkompetens som finns, säger Lena Hallengren.
I delbetänkandet i våras påpekade utredaren Åsa Kullgren att man bör överväga att återuppta arbetet med ett centralt register över hälso- och sjukvårdspersonal för att tillgodose totalförsvarets behov. Om ett sådant register skulle få en betydelse också under andra kriser än krig är ännu oklart.
Läs även:
Vårdpersonal från privata bolag snabbutbildas
Efter leveranskaoset: Regeringen breddar beredskapsutredning
Utredare vill ha bättre lagerhållning vid kriser
(uppdaterad 2020-08-26)
