Som Läkartidningen tidigare har berättat ska Emma Hagqvist under tre år undersöka hur vanligt det är med psykisk ohälsa bland svenska läkare. Syftet är att få en bättre bild av hur svenska läkare mår psykiskt, varför de drabbas av psykisk arbetsrelaterad ohälsa och vad det kostar samhället.
Ett antal forskare från olika discipliner har knutits till projektet, bland annat läkaren och psykoterapeuten Alexander Wilczek som har varit verksamhetschef för den psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus. En doktorand, som ska titta särskilt på allmänläkarnas situation, ingår också i gruppen.
Egentligen var det tänkt att projektet skulle starta på allvar under våren, men på grund av pandemin har det försenats. Och forskningsgruppens arbete har samtidigt tagit en ny riktning.
När pandemin slog klorna i Sverige och resten av världen, inledde projektgruppen en annan, mindre studie. Syftet med den är att kartlägga svenska läkares upplevelser och erfarenhet av att arbeta under covid-19 pandemin.
– Vi såg ganska snart att covid-19 skapade ganska stora förändringar i organisationen och arbetsmiljön för läkare, säger Emma Hagqvist.
Just nu intervjuas läkare som påverkats av pandemin – en del har arbetat direkt med covid-19 medan andra har påverkats indirekt. Emma Hagqvist söker fler läkare som vill bli intervjuade. Både allmänläkare och sjukhusläkare.
Resultatet är tänkt att publiceras senare i höst. Men redan nu säger sig Emma Hagqvist se en del gemensamma nämnare.
– Omställningen skedde till en början under avsaknad av en organisatorisk ledning. Mycket av den förändring som var tvungen att ske mycket snabbt, fick drivas fram av läkarna själva. Läkarna fick nästan leka MacGyver på golvet.
Det frånvarande stödet från ledningen är också påtagligt inom verksamhetsområden som fått mindre att göra när exempelvis operationer har ställts in, enligt henne.
– Det har skapat rädsla och konflikter, men även bra samarbeten. På vissa ställen har det fungerat bra, på andra inte.
Många läkare som har arbetat med covid-19 uppger att det har varit oerhört tufft med långa arbetspass, extra jourer och slitsamma upplevelser. Andra läkare som i stället nästan fått rulla tummarna under pandemins mest intensiva fas, uppger att de känt skuldkänslor för att de inte har kunnat hjälpa till mer.
– Samtidigt är de frustrerade för de vet att de har en gigantisk vårdpuckel framför sig som de inte heller får ta tag i, säger Emma Hagqvist.
Arbetet med att rulla igång det treåriga projektet om läkarnas psykiska mående pågår parallellt med intervjustudien.
– Vi har startat upp lite smått. Men allt har skjutits fram lite. Nu håller vi på att skapa en enkät som vi ska skicka ut till ett representativt urval av svenska läkare, säger Emma Hagqvist.
Projektgruppen har också inlett ett samarbete med ett forskningsinstitut i Oslo, som bland annat forskar om norska läkares arbetsmiljö, hälsa, prioriteringar och etik.
– De har samlat in data om norska läkare vartannat år sedan 1990, data som används bland annat för att diskutera läkares arbetsmiljö på regeringsnivå. I Sverige finns inget som liknar det men jag hoppas att vi kan komma dit, säger Emma Hagqvist.
Hon tror även att det kommer gå att göra intressanta jämförelser mellan norska och svenska läkare när de kommit längre i den svenska studien.
– Det vi sett nu är att sjukskrivningstalen för läkare i Norge är lägre än i Sverige.
Fotnot: MacGyver var amerikansk en tv-serie som sändes på 1980-talet, där huvudpersonen Angus MacGyver tänker ut kreativa lösningar och uppfinningar för att ta sig ur knepiga situationer. Serien har bland annat gett upphov till begreppet “Macgyverism”, som betyder att man tar oanvändbart material och gör det till någonting användbart.
(uppdaterad 2020-08-31)
