Vid vårens AT-rekrytering på Skånes universitetssjukhus (Sus) har underläkaren Ashkan Hassani Espili goda förhoppningar om att få en av de 32 eftertraktade tjänsterna. Han har läst till läkare i Lund där han bor med sin familj, han har deltagit i forskning och har arbetat som underläkare på Sus i 14 månader när han skickar in sin ansökan.
– Medelväntetiden till AT på Sus är ungefär tio månader, och jag hade ju jobbat mer än det, bor i närheten och har pluggat i Lund, säger Ashkan Hassani Espili till Läkartidningen.
Det är andra gången han söker AT på universitetssjukhuset och andra gången han kallas till intervju. När svaret kommer blir besvikelsen stor: inte heller denna gång får han en AT-tjänst. Dessutom innebär det att Ashkan Hassani Espilis chanser att få en AT på Skånes universitetssjukhus är borta. Efter två intervjuer går det inte att bli kallad på intervju igen, enligt Region Skånes regler.
– Jag blev uppringd av AT-chefen i Malmö som i princip sa att de lägger ribban högre på grund av att jag jobbat så länge och varit på intervju tidigare. Att det var därför jag inte blev anställd. Jag tycker det låter konstigt. Det borde väl inte vara dåligt att ha mycket erfarenhet, säger Ashkan Hassani Espili som begärde ut alla ansökningarna.
När han gick igenom dem såg han för det första att många av dem som fick AT antingen kom direkt från utbildningen eller nyligen hade tagit examen.
– AT-cheferna säger att de går efter meriter när de kallar till intervju. Men det stämmer ju inte, säger Ashkan Hassani Espili.
Det andra han lade märke till var att få tjänster gick till sökande med utländska namn trots att många hade invandrarbakgrund. En tredje faktor som Ashkan Hassani Espili noterade när han pratade med andra underläkare på Sus som inte fått AT-tjänst, var att många – liksom han själv – var småbarnsföräldrar.
– Många hade barn som är under åtta år vilket är gränsen för att ha laglig rätt att jobba deltid. Men det som är tydligast är att invandrare sållas bort. Mer än en tredjedel av de sökande har utländska namn, men bara ett par som fick AT har det.
När han skrev om sin erfarenhet i en Facebook-grupp för underläkare före AT blev responsen stor. Många kände igen sig.
– Det har hört av sig folk från hela landet. Invandrare som har jobbat länge som underläkare och väntat hur länge som helst men inte ens får komma till intervju.
Flera upplevde även att de fått konstiga motiveringar till att de inte fått en tjänst, som till exempel att de var »för ambitiösa«.
Nu har Ashkan Hassani Espili vänt sig till Läkarförbundet för att pröva om sökande med utländska namn diskrimineras vid AT-rekryteringen på Skånes universitetssjukhus. Läkarförbundet har kallat Skånes universitetssjukhus (Sus) till lokal förhandling.
– Min lokala läkarförening sa att de aldrig hade drivit ett diskrimineringsärende förut. Ingen vågar prata om det här. Alla är så rädda att bomma sina chanser att få AT.
Hur kommer det sig att du vågar?
– Jag känner lite att jag inte har så mycket att förlora eftersom man bara kan bli kallad till intervju två gånger. Då kan jag i alla fall driva det här. Inte bara för min skull, utan för alla andras skull också, säger Ashkan Hassani Espili som söker jobb på andra sjukhus i närområdet. Men han börjar förlorat hoppet om en framtida läkarkarriär.
– Jag funderar på att skola om mig även om jag älskar läkaryrket. Att pendla långt fungerar inte för mig eftersom jag inte kan vara med min familj då.
Tidningen Sydsvenskan har gått igenom en sammanställning med alla sökande till AT-tjänsterna de senaste fyra omgångarna på Sus – från höstterminen 2018 till vårterminen 2020. Resultatet visar att endast ett fåtal, i genomsnitt 9 procent, av de som får allmäntjänstgöring på universitetssjukhuset har utomnordiska namn, trots att 37 procent av de sökande hade det.
– Detta är självklart förfärligt och oacceptabelt, säger Eva Amtkil, ansvarig för likarättsfrågor i Sveriges yngre läkares förening (Sylf) i en kommentar på Sylfs Facebook-sida. Hon fortsätter:
– Det är olagligt att diskriminera en annan människa på någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Detta kan dock vara mycket svårt att bevisa då det oftast är ord mot ord i en rättsprocess.
Från Skånes universitetssjukhus sida anser man inte att det skett någon diskriminering.
– Vi lägger mycket tid och kraft på rekryteringen och tycker själva att vi har en god process. Då är det naturligtvis tråkigt att de vi vänder oss till inte uppfattar det så, säger Christian Frantz, som är AT-chef i Malmö.
Ligger det något i kritiken?
– Vi tycker att vår process är stabil och solid.
Det är cirka 150 som söker AT varje omgång på Sus. Det första urvalet sker genom en algoritm som sållar ut 60 sökande genom att räkna ut ett meritvärde baserat på tidigare yrkeserfarenhet, forskningsmånader och pedagogiska meriter.
De 60 går vidare till nästa steg som är en gruppintervju där de sökande även ställs inför ett flertal övingar, exempelvis rollspel.
– Då värderas saker som samarbetsförmåga, empatisk förmåga, kommunikativ förmåga och ansvarstagande. Faktorer som vi funnit vara viktiga för att fungera bra i en läkarroll hos oss och som grundar sig i vår värdegrund, säger Christian Frantz.
Därefter väntar enskilda intervjuer. Christian Frantz påpekar att det minst är sex personer som träffar de sökande och sedan kommer fram till vilka som ska anställas under en gemensam slutdiskussion. Under vårens omgång har även representanter från Sylf varit med i rekryteringsprocessen på universitetssjukhuset.
Att universitetssjukhuset valt att stänga porten efter två intervjuer, beror enligt Christian Frantz på att man har märkt att ytterligare intervjuer inte förbättrade den sökandes möjlighet att få allmäntjänstgöring, utan snarare riskerade att ge dem falska förhoppningar.
För några år sedan lanserade Sylf konceptet »schysst rekrytering« med målsättningen att AT-rekryteringen ska gå så rätt till som möjligt. Att det finns problem med upplevd diskriminering bland underläkarna har framkommit i flera enkätundersökningar och rapporter som Sylf har gjort de senaste åren.
Läs också:
Var tredje underläkare har upplevt sig diskriminerad
Sylf får stöd för schyst AT-rekrytering
Modell för schysst rekrytering utvärderas
Åtta AT-orter prisas för bra rekrytering
(uppdaterad 2020-08-25)
