Undersökningen gjordes sista veckan i augusti i en slumpvis grupp om 2 500 personer som erbjudits och valt att delta. Resultatet kan jämföras med de två tidigare undersökningarna. I slutet av april hade 0,9 procent pågående covid-19-infektion, och i slutet av maj bar 0,3 procent av de testade på viruset.

– Det här tolkar vi som att det i nuläget inte finns någon omfattande smittspridning hos individer som inte har symtom. De som har symtom uppmanas gå och provta sig, och vi har en omfattande smittspårning då fler och fler smittkedjor identifieras. Det är ett stickprov, men vi ser en tydlig förändring över tid. Smittspridningen i samhället är betydligt lägre nu, vilket stämmer med övriga inrapporterade data, sa Karin Tegmark-Wisell.

Men hon påminde som vanligt om de allmänna smittspridningsråden.

– Vi kan inte dra en lättnadens suck så länge vi har en spridning i samhället.

Karin Tegmark-Wisell redovisade också resultaten av flera antikroppsundersökningar som Folkhälsomyndigheten gjort under våren, bland blodgivare, i öppenvården och en riktad undersökning i Rinkeby–Kista.

Bland blodgivare ökade andelen med antikroppar vecka för vecka under våren, från 0 procent vecka 12 till 7 procent vecka 24. Varje vecka provtogs 400 slumpvis utvalda blodgivare, som representerar friska individer i samhället. När resultatet för blodgivargruppen vecka 24 bryts ned regionalt på de tre storstadsregionerna låg Stockholm högst med knappt 12 procent, Västra Götalandsregionen runt 6 procent och Skåne kring 4 procent.

En annan grupp som provtagits är slumpvis utvalda personer bland de som sökt i öppenvården för annat än covid-19. Vecka 24 var andelen med antikroppar på nationell nivå knappt 6 procent. Denna grupp är åldersmässigt bredare än blodgivargruppen. De äldre (65–95 år) som sökte i öppenvården hade lägst nivåer, under 2 procent, gruppen vuxna (20-64 år) hade högsta förekomsten av antikroppar, som högst vecka 23 då den var 10 procent. Barnen låg lägre, men ökningen bland barnen var brantare, särskilt i åldern 11–19 år som hamnade närmare 10 procent vecka 24. Regionalt var mönstret bland öppenvårdsproverna liknande som hos blodgivarna.

Den tredje undersökningen var riktad och gjordes i området Rinkeby–Kista utanför Stockholm vecka 26. Drygt 2 000 personer slumpvis utvalda personer i åldern 16–69 år erbjöds delta och 530 tackade ja. Av dessa hade 18 procent antikroppar. Undersökningen gjordes bland annat för att se vad som skiljer ut dem som har antikroppar. I en analys såg man att sannolikheten för antikroppar var större för den som jobbade inom yrken med många kontakter, till exempel vård och omsorg, och för den som bor i ett hushåll med fem personer eller fler. Att däremot arbeta inom skola eller förskola eller att vara född i ett annat land innebar ingen högre sannolikhet.

– När det gäller yrken är det samma typ av utfall som vi har fått när vi tittat på svåra fall av covid-19, sa Karin Tegmark-Wisell.

En fjärde källa att jämföra med är inrapporteringen från regionernas storskaliga antikroppstester. Där låg vecka 25 andelen med positivt antikroppssvar på 13 procent. Att den ligger högre förklarade hon så här.

– Ställer man en öppen fråga, att man får gå och provta, finns det så klart skäl att man går och provtar sig, och då får man ju ett högre utfall i resultatet. Vår bedömning är att man inte kan dra några större slutsatser från den frivilliga provtagningen, där urvalet inte är slumpmässigt.

Karin Tegmark-Wisell påpekade också att det är svårt att dra säkra slutsatser av resultaten av antikroppsundersökningarna. De speglar inte andelen som haft infektionen eller mild infektion. De är övergripande och fångar inte kluster. Antikropparna börjar dessutom brytas ned efter två, tre månader.

– Men de ger någon sorts information om hur infektionen sett ut.

Rapporter kommer att publiceras på Folkhälsomyndighetens webbplats den 4 september.