»Det vi ser oroar oss. Det tar längre tid för en examinerad läkare att få AT än någonsin tidigare: 11,27 månader«, skriver Sverige yngre läkares förening (Sylf) i sin årliga AT-rankning som släpps i dag, onsdag. Nästan var tionde läkare (7 procent) väntar längre än två år på AT.

– Det får konsekvenser för den nationella kompetensförsörjningen. 19 av 21 regioner har brist på specialistläkare, säger Sylfs ordförande Madeleine Liljegren.

2008, när Sylf för första gången mätte väntetiden för AT, var den i snitt sju månader.  Sedan dess har den ökat med 60 procent. Tidigare har det gått att få AT snabbt för den som är beredd att flytta utanför storstäderna. Men nu hjälper inte ens det särskilt mycket. Söktrycket är högt överallt.

Genomsnittsväntetiden är längst i Stockholm (19 månader), Uppsala (17 månader) och Västmanland (13 månader). Kortast är den i Västernorrland (5, 5 månader), Jönköpings län (5,7 månader) och Norrbotten (6 månader).

Att många får vänta länge på en AT-tjänst beror till stor del på att läkarutbildningen har byggts ut kraftigt, utan att antalet AT-platser har anpassats till den nya kostymen. Mellan 2013 och 2017 ökade antalet examinerade på svenska läkarutbildningar med 17 procent. Samtidigt minskade antalet utfärdade legitimationer med 3 procent åren 2014-2018.

– När staten sedan flera år tillbaka har gjort stora satsningar på läkarprogrammet, är det jätteviktigt att satsningarna inte bara faller platt för att det inte finns motsvarande satsning på läkarnas AT- och ST-platser, säger Madeleine Liljegren.

Det stora glappet mellan behov av AT och antalet AT-platser har lett till att en ny – ofrivillig – yrkesgrupp läkare håller på att växa fram: olegitimerade läkare som jobbar i väntan på AT.

Det är en grupp som, trots att de saknar läkarlegitimation, ofta har ett stort medicinskt ansvar, bland annat som primärjour, men ofta saknar tillräckligt stöd och klinisk handledning. 87 procent av dem som besvarat Sylfs enkät uppger att de arbetat kliniskt som läkare efter examen men före AT.

– Jag pratade med en kollega härom veckan om en person som fått AT efter att ha väntat ett år. »Ett år. Det var inte så farligt«, sa min kollega, säger Madeleine Liljegren och fortsätter:

– Vi har liksom vant oss vid väntetiderna och tycker det är normalt. Men det är ju inte så systemet är tänkt. AT ska vara den första anställningen efter examen. Det är bisarrt att den här gruppen ens finns.

Läkare som väntat längre än ett år på AT funderar dessutom i högre utsträckning på att hoppa av yrket, enligt enkätsvaren i AT-rapporten. 25 procent av dem som väntat längre än 13 månader uppger att de funderar på en annan karriär än som läkare inom den offentliga vården.

Sylf pekar också på en växande klyfta mellan svenskutbildade läkare och läkare med examen från EU/EES. Den senare gruppen får i snitt vänta fyra månader längre på AT jämfört med sina svenskutbildade kollegor. För läkare utbildade utanför EU saknas tillförlitlig statistik, men enligt Sylf tyder mycket på att läget är ännu värre för dem.

– Det är bekymmersamt och det är klart man kan fråga sig om det förekommer diskriminering, säger Madeleine Liljegren.

Under året har antalet AT-platser totalt sett ökat med 24 stycken. Västra Götalandsregionen erbjuder flest antal AT-platser, därefter Region Stockholm och Region Skåne. Sett till befolkningsstorlek har dock Västernorrland högst andel AT-läkare per 100 000 invånare.

De kommande åren kommer den gamla och den nya läkarutbildningen att löpa parallellt, liksom AT och bastjänstgöringen (BT). Samtidigt examineras rekordstora kullar. Enligt Sylf råder det i nuläget ett underskott på cirka 400 AT-platser. Men exakt hur många som väntar på AT är oklart eftersom det saknas tillräckligt bra statistik. Förra hösten fanns 1 256 olegitimerade läkare i den offentliga vården. Den gruppen består dock även av läkarstudenter.

Fram till 2028 behövs drygt 2 000 AT-platser per år för att möta behovet, bedömer Läkarförbundet. För att nå dit behöver regionerna skaka fram 500 platser till per år.

Regionerna planerar dock inte för några större förändringar vad gäller antalet AT-block nästa år.

– Det som oroar oss mest är övergången till BT. När vi ringer runt till regionerna börjar de flesta planera för BT och släppa AT-frågan. Det vore förödande om de som går den gamla läkarutbildningen inte kommer vidare, säger Madeleine Liljegren som vill att staten sätter in riktade satsningar för att få bort flaskhalsen.


Läs också:

Få regioner satsar på fler AT-platser nästa år

Väntetiderna för läkarnas AT ökar

Ökade klyftor i årets AT-rankning

Grafik: AT-rankningen 2018

Stor risk att BT-platserna inte räcker till

Sylfs förslag för att korta AT-väntetiderna:

  • Överväg individuell handledning i grupp
  • Förbered ST-läkare som kan tänka sig handledaruppdrag
  • Korta AT-tiden från 21 till 18 månader för ökad genomströmning. I dag gör de flesta (66 procent) AT i 21 månader
  • Förändringar som är på gång i föreskrifterna som reglerar AT är att allmänmedicinplaceringen inte ska behöva ligga sist, samt att ST-läkare ska få handleda AT-läkare (vilket i praktiken redan sker på många håll).

AT-rankingen

I årets AT-rankning presenterar Sylf även väntetiderna till AT (de senaste åren har de publicerats i en separat rapport). Dessutom har Sylf lagt mer fokus på att kartlägga behovet av AT i och med att det kommer en ny grundutbildning nästa sommar samtidigt som läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) görs om och bastjänstgöringen (BT) införs som en obligatorisk första del av ST. AT ska på sikt fasas ut.

Enkäten har skickats ut till läkare som gör AT eller senast i december 2019 avslutat sin AT. Dessutom har olegitimerade medlemmar, som innehåller vikarierande underläkare före AT, inkluderats. Svarsfrekvensen är 61 procent.

Väntetiden räknas som tiden från avlagd examen till påbörjad AT.