Efter att ha läst en artikel i Läkartidningen från 2019 om en studie av rehabilitering i internatform för lärare med utmattningssyndrom hörde regeringskansliet av sig till Åke Nygren, senior professor på Karolinska institutet (KI). Regeringskansliet ville diskutera ett liknande rehabiliteringsupplägg för sjukvårdspersonal.

– De funderade på om det går att göra samma sak på läkare och sjuksköterskor, säger Åke Nygren.

Han svarade att det är möjligt. Lärarprojektets syfte var att hitta en bra rehabiliteringsmetod för långtidssjukskrivna med utmattningssyndrom. En diagnos som ofta innebär ett långt sjukdomsförlopp.

Samtidigt har ingen långtidsuppföljning gjorts av lärarprojektet. Tre år gått sedan studien genomfördes. Resultatet efter ett år var lovande – behandlingsgruppens genomsnittliga arbetsgrad var 74 procent jämfört med kontrollgruppens som var 58 procent.

Men frågan är om hur det går för lärarna i dag, det vill säga hur deras och kontrollgruppens arbetssituation ser ut tre år efter genomförd rehabilitering. Som ett första steg mot en eventuell storsatsning på modellen för läkare och sjuksköterskor har Karolinska institutet och Åke Nygren fått i uppdrag av regeringen att göra en långtidsuppföljning av lärarprojektet.

»Kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården och omsorgen är ett stort problem och att förhindra långtidssjukskrivningar hos hälso- och sjukvårdspersonal och omsorgspersonal är centralt både för hälso- och sjukvården och omsorgen samt för de drabbade individerna«, står det i regeringsuppdraget.

Resultatet av långtidsuppföljningen ska redovisas i januari.

– Det ska bli väldigt spännande att se. Det kommer att visa naturalförloppet av utmattningssyndrom. Det är också värdefullt att få en uppfattning om vad kontrollgruppen har fått för hjälp. Vi vet från ettårsuppföljningen att det görs väldigt lite.

Lärarna som ingick i behandlingsgruppen vistades i tre veckor på rehabiliteringsanläggningen Svenska Re på Kanarieöarna. Där fick de en multimodal behandling med fokus på fysisk träning och med deltagande av psykolog, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut – samt tillgång till läkare vid behov.

– Jag tror att fördelen är att man tar patienterna ur sin stressande miljö. Att gå en gång i veckan till en psykolog är jättebra, men det räcker inte. En annan sak som är viktig är att träffa personer som har samma problem, säger Åke Nygren.

Anledningen till att det blev Kanarieöarna var att det helt enkelt inte finns någon rehabiliteringsanläggning i Sverige som passade modellen.

– Jag försökte hitta ett sådant ställe i Sverige. Men det fanns inte någon anläggning med internat och träningsmöjligheter, enligt SKR (Sveriges Kommuner och regioner). Allt sådant har ju lagts ner. Och nu finns ju inte ens Erstas psykiatriska klinik för sjukvårdspersonal kvar, säger Åke Nygren.

Behandlingen på Svenska Re pågick fem dagar i veckan i tre veckor och innefattade föreläsningar, individuella psykologsamtal, gruppsamtal och fysisk träning individuellt och i grupp, samt vid behov medicinsk behandling med tillgång till individuella konsultationer med teamets olika specialister under dagtid.

Den specifika projektbehandlingen fokuserade på lärarnas arbetssituation. Samtalen var lösningsorienterade och utgick från deltagarnas arbetserfarenheter. Modellen är en modifikation av kollegiala samtalsgrupper som visat sig vara effektiva i prevention av utmattningssyndrom.

– De blev väldiga kompisar och satt på balkongerna om kvällarna och pratade om sina problem. Alla var intresserade av att hjälpa varandra. Kollegorna kunde ge varandra lösningar på konkreta problem, säger Åke Nygren och berättar att grupperna fortsatte träffas efter resan på eget initiativ och har haft kontakt via gemensamma Facebook-grupper.

Deltagarna åkte hem med tre saker var som de ville ändra på för att underlätta livet. Det kunde till exempel handla om att anpassa schemat bättre.

Åke Nygren tror att modellen kan passa bra även för läkare. I en färsk rapport från Försäkringskassan pekas specialistläkare – framför allt kvinnliga – ut som en högriskgrupp vad gäller sjukskrivningar i psykiatriska diagnoser och utmattningssyndrom i synnerhet.

– Det visar på att detta är ett ökande problem bland läkare och gör detta än mer angeläget, säger Åke Nygren.

I rapporten noteras även att utmattningssyndrom utgör en högre andel av sjukskrivningar i psykiatriska diagnoser jämfört med för några år sedan.

 

Läs mer:

Specialistläkare pekas ut som ett högriskyrke