– Jag har beslutat att inleda en förundersökning. De uppgifter som har lämnats i anmälan från Överklagandenämnden är tillräckligt underlag för att anta att ett brott under allmänt åtal har förövats, säger Micael Dahlberg, vice chefsåklagare vid Åklagarkammaren i Gävle i en kommentar till Läkartidningen.

– Inledningsvis är min bedömning att det är den forskare som ansvarar för projektet som kan misstänkas för brott. Det är den som har att tillse att vederbörliga tillstånd finns, fortsätter han.

Det var i somras som Överklagandenämnden för etikprövning åtalsanmälde den aktuella studien till Åklagarmyndigheten efter att ha kommit fram till att den bedrivits i strid med etikprövningslagen, vilket Läkartidningen berättat om.

Enligt Överklagandenämnden fanns inget etiskt tillstånd för studien där forskare vid Uppsala universitet tog blodprover för antikroppstestning hos 450 vänner och bekanta i samlingslokalen i en bostadsrättsförening, för att studera antikroppsprevalens och spridning av det nya coronaviruset.

Till Överklagandenämnden har den ansvariga forskaren Åke Lundkvist, professor i virologi, och hans forskningskollega Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, uppgett att det aldrig fanns någon avsikt att publicera resultaten av testningen vetenskapligt. Sammanställningen – som visade på olika grad av smittspridning i olika delar av Stockholm – fick dock mycket uppmärksamhet när den kommunicerades med medierna och rapporterades till Folkhälsomyndigheten.

Enligt Micael Dahlberg avser misstanken just nu just detta – att det saknats etiskt tillstånd när projektet startades.

– Det är förhållandet att det ska tas ett blodprov som gör att det behövs ett tillstånd. Det har gjorts en ansökan efter själva blodprovstagningarna vad jag förstår. Sedan har det beslutats att ge ett tillstånd förenat med vissa villkor, men det förelåg ju inte när projektet startades upp, säger han och tillägger:

– Sedan framgår det ju att det kan finnas andra saker i det här. Vad jag förstår så menar man att det kunnat medföra viss smittorisk eftersom en lokal i en bostadsrättsförening tycks ha utnyttjats.

För den aktuella typen av brott kan påföljden bli böter eller fängelse i högst två år.

– Då kan det antingen vara uppsåtligt, det vill säga att man förstår att man måste ha tillstånd men gör det här i alla fall. Eller att det har skett av oaktsamhet – att man borde ha förstått att det krävdes ett tillstånd men att man har varit slarvig i förhållande till det.

Om en gärning begås av grov oaktsamhet så döms man till böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall döms det inte till ansvar, enligt Micael Dahlberg.

Enligt Micael Dahlberg lär det inte bli aktuellt med beslut om ett eventuellt åtal före våren.

– Nej, det har jag svårt att tro, säger han.

Läkartidningen har sökt Åke Lundkvist för en kommentar.

Läs även:
Debatt: Åtalsanmälan för covidtest: Var dras gränsen för forskning i framtiden?