Ylva Sandström, ordförande för Distriktsläkarföreningen i Stockholm. Foto: Privat

I dagsläget finns 12 husläkarjourer i Region Stockholm. Dit kan patienter vända sig på kvällar och helger när vårdcentralen är stängd. Men hälso- och sjukvårdsförvaltningen konstaterar att husläkarjourernas uppdrag överlappar med de 11 närakuter som inrättats i länet, och som har öppet alla dagar 08–22.

För att göra det enkelt och tydligt för invånarna att hitta rätt föreslår nu förvaltningen att husläkarjourerna successivt ska avvecklas i Region Stockholm.

Tanken är också att närakuterna, i takt med att husläkarjourerna försvinner, ska kunna stärka sin bemanning för att kunna ta hand om patienter som tidigare fått vård vid husläkarjourerna.

– Närakuterna ska ta hand patienter som behöver akut vård som inte kan få det hos sin husläkare men som inte behöver akutsjukhusets alla resurser. Patienter som behöver akut vård kan få rådgivning från 1177 Vårdguiden på telefon om var och när de bäst söker vård för sina symtom, säger enhetschef Christoffer Bernsköld i ett pressmeddelande.

Beslutet förväntas medföra en besparing motsvarande cirka 80 miljoner kronor årligen, och enligt förslaget ska hälso- och sjukvårdsdirektören återkomma med en mer detaljerad plan för hur avvecklingen ska gå till.

Beskedet om husläkarjourerna förvånar inte Ylva Sandström, ordförande för Distriktsläkarföreningen i Stockholm.

– Vi hade hellre sett att man haft husläkarjourer och inga närakuter. Men givet att man politiskt har låst fast sig vid att man vill ha närakuter så är det ju logiskt att man lägger ner husläkarjourerna. Det är orimligt att ha dubbla jourlinjer där man har i princip samma, eller väldigt närliggande, uppdrag, säger hon till Läkartidningen.

Ylva Sandström menar att en fördel med husläkarjourerna är att de bemannats av läkare från vårdcentralerna.

– Fördelen med att ha de egna läkarna på en husläkarjour är att dessa läkare redan är inne i organisationen och känner till hur det fungerar på vårdcentralen. Nu blir det mycket dubbelarbete och ibland också felaktiga besked från närakuterna eftersom de vet inte hur vårdcentralerna jobbar.

Ylva Sandström hade helst velat se att resurserna som regionen lagt på närakuterna i stället förs över till vårdcentralerna. Då hade vårdcentralerna fått större möjligheter att klara sitt ordinarie uppdrag, inklusive beredskap och bemanning under jourtid.

Dessutom hade vårdcentralerna klarat av att ta emot fler patienter dagtid, menar hon.

– Under kontorstid tycker vi att det logiska är att man vänder sig till sin egen husläkarmottagning och inte går till någon annan instans på samma vårdnivå. Det är bättre att man slussar resurserna till patientens ordinarie husläkarmottagning där man träffar den som är ansvarig för vården, i stället för att patienten träffar en jourläkare.